Mobilt slakteri har blivit världssnackis
Efter en knackig start har Hälsingestintans mobila slakteri fått världens ögon på sig.
Pressbild/Hälsingestintan
Tanken var att det mobila slakteriet skulle ha kommit igång i november men, som det ofta blir när något oprövat sjösätts, dök det upp problem längs vägen, vilket försenade lanseringen till januari.
— Vi råkade ut för en hel del barnsjukdomar men de tre senaste månaderna har vi satsat för fullt med full volym, säger Britt-Marie Stegs, grundare och vd på Hälsingestintan till Food Supply.
Full volym innebär att det slaktas mellan 20 och 30 djur varje dag i Hälsingestintans specialdesignade slaktvagn.
— Hittills har vi slaktat omkring 1 200 djur.
Grundidén bakom det mobila slakteriet är att djuret inte behöver transporteras till slakt utan i stället kan slaktas på hemgården. Enligt Järvsö-baserade Hälsingestintan, som uteslutande producerar nötkött, innebär den mobila slakten stressfria djur och högre köttkvalitet. Ledordet är etik.
Vad betyder etiskt kött för dig?
— Att man har kontroll och vet att allt går rätt till i hela kedjan. För vår del handlar det om att vara så öppna som möjligt, att verkligen visa upp att vi bryr oss om både djuren och köttkvaliteten.
För det är inte bara efterfrågan på nötkött som ökar i Sverige, alltfler konsumenter vill veta varifrån köttet kommer och hur djuren har fötts upp. Systemet med mobilt slakteri ökar spårbarheten avsevärt och i slutet av oktober tar Hälsingestintan nästa steg. Britt-Marie Stegs håller dock på detaljerna ett tag till.
— Det börjar med ett chip i kalvens öra som är avläsningsbart längs hela kedjan. En konsument ska kunna veta på vilken gård varje enskild köttbit kommer ifrån, ålder på djuret och vilken ras det är. För konsumenten innebär det ett icke-manipulerbart spårningssystem.
De senaste veckorna har Hälsingestintans mobila slakteri rönt internationell uppmärksamhet.
— Vi har blivit omskrivna i flera utländska tidningar, vilket har gjort att man har hört av sig ända från Australien, Alaska, Senegal, Ryssland och Sydafrika. De är intresserade av hela konceptet med etiskt kött och spårbarhet.
Att Hälsingestintan säljer bra råder det ingen tvekan om. Under augusti månad sålde Hälsingestintan slut på 30 000 paket gårdsmärkt köttfärs i rullpack, en nylanserad förpackningslösning.
Vad behövs för att svenskt kvalitetskött ska kunna konkurrera med billigt importerat kött?
— Det behövs mer samordning i produktionsledet. När tre stora slakterier står för 75 procent av all slakt, dessutom med svag lönsamhet, handlar det om att bli bättre på att lyssna på signaler från marknaden. Branschen behöver vara mer på tårna.
Och det just lyhördheten som gjort Hälsingestintan framgångsrikt, tror Britt-Marie Stegs.
— En svaghet i branschen är många styrs av EU-stödet. Vi styr från ett annat håll, utifrån vad våra kunder frågar efter. Jag tror att många tycker att det är uppfriskande att vi tar ansvar för hela kedjan.
De två senaste åren har omsättningen landat på strax under 130 miljoner kronor. Britt-Marie Stegs räknar med liknande siffror för 2015.
— Det kräver mycket att sätta ett helt nytt slakteri på banan och resultatet kommer inte synas på allvar förrän nästa år. Då har vi blivit varma i kläderna och kan gasa på ordentligt.
