Livsmedelsindustrin tappar i konkurrenskraft
Fyra av tio svenska livsmedelsproducenter har förlorat i konkurrenskraft de senaste åren. "Vi blir omsprungna av grannländerna", anser Livsmedelsföretagen.
Colourbox
— Det är tyvärr alltför tydligt att svensk livsmedelsindustri tappar mark mot våra konkurrentländer. Fokus i den kommande avtalsrörelsen måste vara att återta förlorad konkurrenskraft, säger Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal, i ett pressmeddelande.
I Livsmedelsföretagens enkät målar medlemsföretagen upp en dyster bild av läget i branschen. Var fjärde företag uppger att de förlorat i konkurrenskraft de senaste tre åren, fem av tio ser ingen skillnad. Konjunkturbarometern visar inte heller tecken på en ljusning inom den närmaste tiden.
Samtidigt som exporten utvecklas svagare än tidigare minskar den svenska livsmedelsproduktionen kraftigt, enligt SCB har den minskat med 18 procent sedan 2010. Företagens samlade försäljning på hemmamarknaden har varken ökat eller minskat under det senaste året. Men exporten har tappat fart och antalet anställda minskar stadigt.
Enligt Carl Eckerdal är höga produktionskostnader ett av huvudproblemen.
— Enbart under de senaste tre åren har arbetskraftskostnaderna i den svenska livsmedelsindustrin ökat med i snitt 8,5 procent, samtidigt som företagens möjligheter att kompensera med höjda priser varit starkt begränsade. Kostnadsökningarna har dessutom varit större än i merparten av våra konkurrentländer.
Av enkäten framgår att företagen ser tyska livsmedelsproducenter som huvudkonkurrent. Livsmedelsföretagen, som är part i den stundande avtalsrörelsen, anser att Tysklands lägre arbetskraftskostnader, ungefär två tredjedelar av de svenska, är en förklaring till varför den tyska produktionen legat stabil de senaste åren medan den svenska dalat.
Samma modell förklarar varför Polen och de baltiska staterna, där personalkostnaderna i genomsnitt är en sjättedel av de svenska, har sett en kraftigt ökad livsmedelsproduktion de senaste åren, varav en stor del gått på export till Sverige. Matimporten från Polen har ökat med 700 procent sedan år 2000, från med Estland 800 procent och från Litauen med hela 1 900 procent.
— De svenskproducerade varorna får mindre och mindre plats i hyllorna. Vi blir omsprungna av grannländerna, säger Carl Eckerdal.