Omfattande köttfusk under utredning
Livsmedelsverket utreder nu vad som kan bli nästa stora ursprungsmärkningshärva.
Foto: Colourbox
I höstas inledde Livsmedelsverket ett stor utbildningsprojekt, som ska ge myndigheten 200 nya inspektörer. Enligt Louise Nyholm har satsningen redan givit resultat, då ett utökat antal kontroller hos grossister och butiker nu genomförs.
Louise Nyholm är en av många som kräver att grovt matfusk ska kunna leda till fängelsestraff i stället för bötesstraff, vilket visar sig bli maxstraffet, oavsett hur omfattande fifflet varit.
På senare tid har rapporter om fusk med ursprungsmärkning och försäljning av falskt kött, kalixrom, olivolja och honung uppmärksammats i Sverige. Enligt polisorganisationerna Interpol och Europol beräknas de ljusskygga fuskligorna sälja falsk mat för 400 miljarder kronor per år. Enligt en beräkning från den amerikanska organisationen Grocety Manufacturers Association, GMA, kostar bedrägerier kopplade till livsmedel mellan 85 miljarder kronor och 125 miljarder kronor per år globalt.
Läs också: Matbedrägerier kan kosta branschen 125 miljarder
Men den svenska livsmedelsbranschen har börjat slå tillbaka. Sedan 2014 träffas handlare, leverantörer och myndigheter i ett nätverk för att diskutera hur fusket ska kunna minimeras.
— Det samarbetet är viktigt för att upptäcka fusk. Det är svårt för en enskild aktör att agera på egen hand för att upptäcka systematiskt fusk, säger Icas kvalitetschef Lena Sparring, till TT.
Läs också: Honungsfusk på Coop och Axfood
Även livsmedelsbranschen kräver strängare straff. Men någon skärpt lagstiftning finns inte inom synhåll.
— Jag är medveten om Livsmedelsverkets önskemål om en skärpning av straffskalan, men det är en komplex fråga. I vissa fall kan givetvis straffbestämmelser i annan lagstiftning aktualiseras, till exempel brottsbalken och lagen om straff för smuggling, där fängelsestraff kan vara aktuellt, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, till TT.