I plastindustrin finns det ett stort tryck på att ställa om till användning av återvunnet plastmaterial. Samtidigt visar konsumentundersökningar att vi mer och mer prioriterar hållbara produkter när vi tar våra köpbeslut. Även våra politiska makthavare har nu kommit till insikt om att återvunnet material är nyckeln till ett mer cirkulärt tänkande, en förutsättning för att kunna uppnå cirkulär ekonomi.

I Sverige finns sedan i våras en nationell färdplan för hållbar plastanvändning som Naturvårdsverket ansvarar för. Färdplanen är indelad i fyra effektområden: råvaror och produktion med minimal miljöbelastning, resurssmart användning, minskat läckage av plast till naturen samt kraftigt ökad och högkvalitativ materialåtervinning.

Svenskarna är också riktigt duktiga på förpackningsåtervinning. År 2019 hade vi ca 1,3 miljoner ton förpackningar i omlopp i Sverige. Cirka 70 % av denna enorma mängd, dvs 0,9 miljoner ton gick till materialåtervinning i någon form. Vi är klart bäst på att återvinna glas, PET-flaskor och pantburkar, där siffrorna är 93 % för glas och 84 % för PET-flaskor. Återvinningen av andra plastförpackningar är dock mycket lägre, endast 49 % (2019), så där behöver vi bli bättre.

Men hur ser det ut med tillgången och användningen av den återvunna plasten till nya produkter? Ja, där finns också en klar förbättringspotential. År 2018 var det endast 10–20 procent av plastförpackningarna som sattes på marknaden som blev till nya produkter eller förpackningar. Resten gick till energiåtervinning, enligt Svensk Plaståtervinning.

Varför använder vi inte mer återvunnen plast i industrin?

Läs mer om tillgång, kvalitet och kostnader samt ökade krav på balans mellan lönsamhet och hållbarhet.

Läs mer här