Höga krav på jordbrukets vattenanläggningar
Ändrat klimat och ökad bebyggelse ställer höga krav på jordbrukets vattenanläggningar
– Diken och vattendrag är inte bara värdefulla livsmiljöer för den biologiska mångfalden utan har också stor betydelse för att vi ska kunna få mat från åkern, säger Tomas Johansson, chef för vattenenheten i ett pressmeddelande.
En fungerande dränering är avgörande
Sveriges har 2,6 miljoner hektar åkermark och hälften är beroende av vattenanläggningar som ledningar, diken och fördjupade vattendrag för sin dränering. De klimatförändringar som förväntas under de kommande åren med kraftigare nederbörd under odlingssäsongen, skapar nya förutsättningar. För att marken ska fungera på ett uthålligt, resurseffektivt och miljövänligt sätt är det viktigt att den är väl dränerad och skyddas mot översvämningar. En väl fungerande dränering är också viktigt under perioder av torka.
Kapaciteten på anläggningarna behöver öka
Från 1800-talets början fram till 1980-talet gjorde enskilda markägare, delvis med statligt stöd, stora investeringar i vattenanläggningar för att förbättra markernas dränering och för att vinna ny åkermark. Under 1970-1980-talet skedde en kraftig omsvängning, bland annat på grund av insikten om negativa konsekvenser för miljön, en sviktande lönsamhet i jordbruket och en ny jordbrukspolitik. Fokus ändrades från att ligga på markens användning för livsmedelsproduktion till att ligga på vattenmiljön.
För att behålla markernas produktionsförmåga och för att dagvattnet från bebyggelse och infrastruktur ska tas om hand även i framtiden behöver vattenanläggningarna underhållas och kapaciteten öka.