Livsmedelsverket sågar utredning om livsmedelsberedskap
Behovet av helhetssyn och samordnade insatser, näringslivets roll, kommunernas ansvar och finansiering av livsmedelsberedskapen är fyra viktiga frågor i Livsmedelsverkets remissvar till utredningen ”Livsmedelsberedskap för en ny tid”.
– Vi hade velat se tydliga mål för och krav på företagens ansvar och förmåga, till exempel genom lagstiftning. Vi uppfattar att det också är något som företagen själva efterfrågar. När det är klart vad företagen förväntas leverera i kris och krig behövs investeringsprogram för att de ska kunna bygga upp den förmåga som krävs, kommenterar Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.
Livsmedelsverket tycker att förslaget om att ge kommunerna ett lagstadgat ansvar för livsmedelsberedskapen är bra. Men menar att ansvaret måste bli tydligare, bland annat mellan kommunernas beredskap och det nationella målet att försörja befolkningen i hela landet med mat i kris och krig.
– Vi menar att kommunerna bör ges ett uttryckligt ansvar att även agera för att säkra invånarnas tillgång till mat. Hur det arbetet ska finansieras behöver också klargöras, säger Daniel Karlsson, chef för Livsmedelsverkets avdelning för livsmedels- och dricksvattenförsörjning.
I remissvaret trycker Livsmedelsverket på att resurserna för Sveriges livsmedelsberedskap bör gå till de insatser som är mest kostnadseffektiva och till insatser som bidrar till att stärka alla led i livsmedelskedjan.
Samtidigt menar de att det är oklart hur kostnadseffektiva insatserna är som utredningen föreslår. Bland annat saknas en bedömning av hur kostnadseffektivt förslaget om spannmålslager är i relation till andra åtgärder för att stärka beredskapen, står det.