Akut kris för svenska mjölkbönder
De svenska Arlabönderna går back på varje liter mjölk de producerar, det rapporterar Nya Wermlandstidningen.
I dag får den svenska Arlabonden en krona mindre för mjölken per liter, än vad det kostar att producera den. Foto: Colourbox
Nya Wermlandstidningen, NWT, klargör att en svensk mjölkbonde om dagen lägger ner sin verksamheten. Korna skickas till slakt eller säljs till större mjölkproducenter och många bönder utanför de bördiga slättbygderna har svårt att hitta alternativa verksamheter.
– Det har tidigare funnits stora kapital i gårdarna i form av skog och låneutrymme på banken. I takt med att det har blivit tuffare har man huggit ner skogen och kapitalet har därmed minskat. Bankerna har också fått det tuffare med hårdare krav på sig, uppger Stefan Gård, mjölkbonde från Säffle, för NWT.
Fokus i debatten har varit Arla, och mjölkpriset som bönderna får från sin medlemsägda företagskoncern. I dag får en svensk Arlabonde en krona mindre för mjölken per liter, än vad det kostar att producera den.
Stefan Gård menar att det är Arlas multinationella bolagsstruktur som är grundproblemet. Priset till bonden styrs av konkurrensen på världsmarknaderna, och alla Arlabönder får samma pris oavsett om man producerar i ett lågkostnadsland eller i Sverige.
Enligt Stefan Gård är den engelska bonden glad att få leverera till varumärket Arla.
– Han säljer sin mjölk hos oss på min bekostnad.
Stefan Gård har lagt ner mycket tid på sin uppgift som ordförande för organisationen Sveriges Mjölkbönder där har han varit med i en stor utredning om böndernas situation. Resultatet av utredningen presenterades nyligen i form av en åtgärdslista på en presskonferens. Stefan Gård kallar åtgärdslistan ett politiskt pr-jippo då han menar att inget av det som finns på listan är något som ger mjölkbönderna mer pengar här och nu.
– Vi måste hitta åtgärder för att få mer pengar i plånböckerna, säger han till NWT.
Stefan Gård vill utöka listan med en sänkning av el- och dieselskatterna, slopande av förbudet med genmodifierad soja i foder samt slopande av lagen om bete för korna. Enligt Stefan Gårds uträkningar skulle detta minska produktionskostnaden med 55 öre per liter.
– Det skulle betyda 385 000 kronor per år för en bonde med normalstor besättning.