Orklas salta kritik: Titta på Norge
Vill ha svenskt samarbete om att sänka salthalten efter norsk modell.
Uppmaningen kommer från Anders Högberg, nutritionschef på Orkla, som tillsammans med Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö på Konsumentföreningen Stockholm, skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Farhågan är dock att livsmedelsföretag som går före och sänker salthalten i sina produkter kommer att drabbas negativt av initiativet.
"När enskilda livsmedelsaktörer sänker salthalten riskerar deras produkter att ratas av konsumenterna för att konkurrenternas livsmedel smakar mer", konstaterar artikelförfattarna.
Därför föreslår Orkla och Konsumentföreningen Stockholm att Sverige ska sätta upp en målsättning om att alla aktörer ska hjälpas åt att sänka den totala saltkonsumtionen i landet med 15 procent till 2018, precis som Norge har gjort.
Enligt debattörerna äter svensken ungefär dubbelt så mycket salt per dag än vad som är lämpligt och konstaterar samtidigt att huvuddelen av saltet kommer från inhandlade livsmedel, inte från att den enskilde själv saltar på maten.
"Politiker, myndigheter, livsmedelsbranschen och organisationer behöver alla ta ansvar. Det finns idag redan många aktörer som vill bidra på grund av kommersiella och ideella orsaker. Det som saknas är ledarskapet och här måste politiken träda fram"
I Norge, som lyfts fram som ett föregångsland, har regeringen under hälso- och omsorgsminister Bent Høie etablerat en näringslivsgrupp bestående av de högsta cheferna i den norska livsmedelsbranschen. I princip samtliga livsmedelsaktörer på den norska marknaden har skrivit på detta "saltpartnerskap", och liknande initiativ förekommer i Storbritannien och Danmark. I Norge finns ett mål om ett minskat saltintag på 30 procent till 2015.
Läs också: Coop minskar saltet med 15,7 ton
Artikelförfattarna tar upp Livsmedelsverkets kampanj "Syna saltet", som något positivt men anser att det krävs en övergripande gemensam plan för att livsmedelsproducenter ska sänka salthalten i samma takt, för att på så sätt inte ge vissa aktörer, som behåller den högre salthalten, konkurrensfördelar.
"Ingen svensk regering har tidigare tillsammans med olika intressenter aktivt och tydligt jobbat med att försöka förbättra Sveriges medborgares matvanor. I varje fall inte så tydligt som den norska regeringen nu lyckats åstadkomma på drygt ett år. Vi vet att det är många aktörer i Sverige som önskar bidra in i detta arbete både på privat och offentlig sida om det finns en regering som vågar staka ut vägen och ta ett initiativ som man sällan eller aldrig sett i svensk politisk historia. Ett folkhälsoarbete i samverkan mellan näringslivet, vetenskapen, politiken, och det offentliga behövs, skriver Anders Högberg och Louise Ungerth.