Pizza kan bli kulturarv
Italienska påtryckningar för att sätta den napolitanska pizzan på Unesco-lista.
Foto: Colourbox
Enligt jordbruksdepartementet representerar den napolitanska pizzan, vars rötter kan spåras tillbaka till den första halvan av 1700-talet, Italien på världsscenen, varför den bör så samma status som de sedvänjor och hantverk som inkluderats på kulturarvslistan.
Maträtten uppfanns i södra Italien någon gång mellan 1715 och 1725, och den världsberömda varianten Margherita skapades 1889. Den sägs ha kommit till när drottning Margherita av Savojen bad en av Neapels berömda pizzabagare att göra en maträtt som passade till folket.
Resultatet, som utgör grunden för de flesta pizzor, representerade färgerna för ett enat Italien: grön basilika, vit mozzarella och röda tomater, skriver The Local.
Den variant som återfinns på menyn på pizzerior över hela världen, Margherita, introducerades 1889, enligt sägnen för att drottning
Margherita av Savojen efterfrågade maträtt som passade till folket. Färgerna, grön basilika, vit mozzarella och röda tomater, representerar det enade Italien och färgerna pryder även landets flagga.
Och reglerna för att kunna kalla en pizza för äkta napolitansk är tydliga.
Pizzans botten ska vara högst tre millimeter tjock och toppas med tomatsås, oregano, vitlök, basilika och mozzarella. Den ska sedan gräddas i mellan en minut och 90 sekunder i en ekvedseldad stenugn.
Enligt tidningen The Local tror Pierluigi Petrillo, som sammanställt den italienska Unesco-ansökan, att det kan bli en extra utmaning att få pizzan godkänd då ingen tradition kopplad till livsmedelsproduktion hittills kommit med på listan.
Svaret får han och hans landsmän under 2017, då ansökan har behandlats i ett råd bestående av representanter från 200 länder.