Kyckling draglok för Ingelstas kalkon
De senaste årens popularitetsökning för kyckling har även inneburit ett lyft för kalkonkött, något som Ingelsta kalkon kan vittna om. Nu hoppas man kunna visa fler användningsområden för köttet.
Det vill man göra genom att helt enkelt bredda sortimentet mer och mer. I dagsläget har man bland annat både hela och tunnskivade bröstfiléer, färs, köttbullar och strimlor, med tanken om att kunden ska kunna använda sina gamla recept och byta nöt- eller griskött mot kalkon.
– Vi måste ju informera om att kalkon inte är något konstigt. Många tror att det är den hela som man äter till thanksgiving eller nyår, något man äter en gång per år. Vi har ju lika mycket styckdetaljer från kalkonen som på vilket annat djur som helst, och ju mer vi kan presentera styckade detaljer, desto fler kunder kan vi attrahera, säger Mattias Refsbäck, key account manager på Ingelsta kalkon, till Food Supply.
Och företaget, som tillsammans med bland andra kycklingproducenten Guldfågeln ingår i Blentagruppen, ser att fler intresserat sig för kött från den stora fågeln. En av de bidragande orsakerna är kycklingköttets framsteg de senaste åren – en råvara vars konsumtion fördubblats sedan starten av 2000-talet. Enligt Jordbruksverkets senaste uppdatering äter vi omkring 22 kilo kyckling per person och år.
– Vi åker med på det tåget, absolut. Vi ökar hela tiden. Det är ett större intresse från kunder, de är mer intresserade och vill veta mer om kalkon, säger Mattias Refsbäck.
Campylobacter ingen påverkan
Samtidigt som konsumtionen av kyckling ökar, drabbades branschen av ett högre antal personer som blivit sjuka till följd av campylobacter från svensk kyckling. Smittan gjorde att fler än vanligt blev sjuka under ett års tid, från sommaren 2016 till sommaren 2017. Men trots kalkonköttets närhet till kyckling och draghjälpen i form av dess popularitet, såg man hos Ingelsta inga negativa effekter.
Enligt Mattias Refsbäck märkte man inte något tapp i försäljningen och tror att det främst beror på att medieuppbådet bara fokuserade på kyckling. Samtidigt har företaget sett att de egna produkterna ligger långt under gränsvärdet för den naturligt förekommande bakterien, något som också beror på en annan slaktmetod.
– Inom kycklingindustrin slaktar man stora mängder kyckling per dag, på löpande band med klingor. Vi slaktar mycket färre djur, plus att kalkonerna är mycket större. Det gör att vi inte kan ha en automatisk lina där det går på löpande band, utan djuren styckas för hand, utifrån och in. Det gör att vi inte får kontaminering från inkråmet på resten av djuret.
"Vi vill växa"
För Ingelsta kalkon, som sedan 2012 ökat omsättningen från drygt 240 miljoner kronor 2012 till förra årets 284 miljoner kronor, ligger målet framöver klart: en kurva som fortsatt pekar uppåt.
Bland de senaste lanseringarna från företaget syns fler frysta produkter än tidigare, då man endast hade hel kalkon i frysdiskarna. Bland dem lyfter Mattias Refsbäck framförallt fram den frysta kalkonfärsen, som kan ligga till grund för ytterligare tillväxt.
– Vi vill växa. De produkter vi lanserar nu är såna produkter som vi tror ska bli stora. Färs är väldigt populärt och där kan vi växa, speciellt om man som konsument vill byta ut det röda köttet.
