"Havet utnyttjas dåligt som skafferi"
Rådet Yngve Björkman ger för att hålla sig uppdaterad upp i åren är att fortsätta jobba efter pensioneringen, något han själv tillämpat med råge.
– Det har inte varit helt enkelt att hitta en efterträdare till orförandeposten i Fiskbranschens Riksförbund (FR), så jag har jobbat på, säger Yngve Björkman som i maj lämnade över ansvaret till Krishan Kent.
Fiskbranschens Riksförbund drogs igång 1992 med anledning av att Sverige skulle ansluta sig till EU. Då var Yngve Björkman fortfarande kvar på Abba där han jobbat hela sin yrkesbana. Förbundets första utmaningen var att komma med i EU.
– Vi fick ett bra avtal med EU och tullfritt direkt för export av beredda fisk- och skaldjursprodukter, vilket inte var givet, säger han. Dock fick vi tull på många råvaror och att få ner avgifterna på dessa ses fortfarande som en av de viktigaste frågorna i förhandlingar med EU. Sjömat gavs ett ordentligt EU-stöd på 30-40 procent till investeringar, men nu är det stödet borta.
En annan stor utmaning var att få folk att äta fisk och skaldjur. I dag utnyttjas havet dåligt som skafferi, tycker han.
| Yngve Björkman Aktuell: Nyligen slutat som ordförande i Fiskbranschens Riksförbund efter 20 år som ordförande. Familj: Särbo, 3 barn sedan tidigare. Ålder: 84 år. Bakgrund: Jobbat 50 år för Abba, numera Orkla Foods och efter pensionen 1999 på FR som startades 1992 där han blev ordf 1998. Bästa tid i fiskbranschen på året?: Högtiderna med sillförsäljningen. Årsstämman i maj. Bästa maträtt: Grillad makrill med gräddfil gräslök potatis. Bästa fisk: Lokalt fångad makrill. Marulk. Bästa fisksås: Senapssås med mycket dill som jag gör själv till gravad lax. Bästa exponeringsknep i butik: Provsmakning av fiskrätt. Förebild: Henry Jarmell disponent i Lysekil. Råvaruchef på Abba. Jag försökte ta efter honom. Han var praktiskt lagd och stoppade gärna ner handen i silltunnan. |
– Man måste produktutveckla. Mindre än 5 procent av det vi äter kommer från havet. Fler fiskodlingar behövs, både land- och havsbaserade. Rens från fisket kan gå till fiskfoder och skarpsill och småsill från Östersjön blir fiskolja med en reningsteknik som filtrerar bort dioxiner vilket danskarna är duktiga på.
Det är den viktiga omega3-syran som måste tillföras fodret. Andra outnyttjad sjömat är alger och sjöborrar.
Ytterligare en utmaning för FR är att få folket att begripa att fisk är klimatsmart.
– Det är inte många som kan ta hand om en hel torsk, där finns ett uppdrag.
Här har butikerna varit framåt och riktat krav på hållbarhetsmärkning för sjömat mot producenterna. På 1990-talet försökte vi också hitta en miljömärkning men först efter tio år tog Krav tog fram regler för sill. För första gången kunde sjömat Kravmärkas – först ut var Abba med sill i glas. Enligt Nielsen säljs i butikerna i dag vildfångad sjömat där exempelvis fryst fisk som torsk, rödspätta och sej är MSC-märkt mellan 90–100 procent.
Butikerna låg före konsumenterna för 20 år sedan. Det var inköparna på Ica, Coop och Axfood med flera som ställde krav på producenterna. I dag är konsumenterna mycket medvetna.
Yngve Björkmans nämner tre höjdpunkter under sina 20 år som ordförande.
1. – Årsstämman i maj när vi sammanförde dåvarande norska fiskeriministern Per Sandberg och svenska landsbygdsministern Sven-Eric Bucht.
2. När man lyckades få MSC-certifiering (Maritim Stewardship Council) av torsk i Östersjön och miljömärkning av fisk över huvudtaget samt räkornas MSC-märkning.
-– Vi fick till stånd ett hållbart fiske i stället för att västkusträkan hotades av rödlistning.
3. – Vi lyckades få en bra efterträdare som ordförande.
Ett 40-tal grossister och producenter är anslutna till FR. Den största, Fiskgrossisterna, är själva 40 företag.
– Sammanlagt är 80 företag med, till största delen Västkustbaserade och i Sotnäs finns 75 procent av industrin.
Vad gör du nu?
– Jag har alltid sagt att jag ska öppna frimärksaffär men nu är det ju inte så många som skickar brev så jag tänker ägna mig åt särbo, barn och barnbarn och kanske fiska krabba. Det är gott om krabba på Västkusten.