Ekologisk odling och klimat
"Maten och jordbruket står för en tredjedel av konsumtionens klimatbelastning och här behövs genomgripande förändringar nu", skriver Artur Granstedt, docent i ekologisk odling.
Sverige och världen står inför ett uppenbart klimathot. Det framgår nu senast efter klimatkonferensen Katowice i Polen. Maten och jordbruket står för en tredjedel av konsumtionens klimatbelastning och här behövs genomgripande förändringar nu.
LÄS MER: Ekologisk mat är sämre för klimatet
Påståenden att ekologiskt odlade livsmedel skulle motverka klimatmålet har förekommit i media senaste dagarna baserat på en studie av Staffan Wirsenius med flera. Lägre skördar i ekologisk odling skulle leda till att mer mark tas i anspråk och därmed leda till ökad avskogningen. Misstolkning av svensk jordbruksstatistik som inkluderar extensiv kemikaliefri odling och gårdar ännu under omläggning har bidragit till dessa felslut. När det gäller det globala perspektivet visar omfattande studier åt FN tvärtom att ekologisk odling ger betydligt högre skördar särskilt på marginella jordar i tredje världen.
Där gäller det att istället för mineralgödsel använda kvävfixerande och samtidigt humusuppbyggande marktäckande gröngödslingsgrödor. Sådan organisk odling är helt avgörande särskilt i de allt varmare områdena för att stoppa den omfattande markförstöringen genom industriella brukningsmetoder Det är dessa metoder som driver på fortsatt avskogning som enligt en färsk FN-rapport fortsatt ligger på närmare 1 procent av världen åkerareal per år.
Det gäller nu att vända den utvecklingen, och gynna vegetation och mångfald både i odlingsmarken och världens skogar. En ekologisk klövervall binder både kväve och kol och mer koldioxid till marken än någon annan vegetation. Fotosyntesen i den gröna växten är den ända naturliga vägen att åter binda kol ur atmosfären, och därmed även förbättra vattenhushållningen och möjlighet till överlevnad.
Produktion och konsumtion också i Sverige, måste på kort tid reformeras i grunden. Detta bör vara av högsta prioritet för en tillträdande regering. En omläggning till ekologiskt kretsloppsjordbruk och en därtill anpassad konsumtion skulle enligt genomförda gårdsstudier inom Östersjöprojektet BERAS kunna halvera matens klimatbelastning och samtidigt förverkliga centrala miljömål. Effektiva kretslopp, avvecklad användning av kemiska insatsmedel och ökad bindning av kol i marken genom växtföljder med baljväxtvallar på alla gårdar skulle göra detta möjligt.
Återcirkulation av organiskt material med till den egna odlingen anpassad djurhållning hushållar med växtnäring, ökar markens organiska substans, bördighet och produktion utan att tära på naturresurserna. Det visar långliggande jämförande odlingssystemstudier både i Sverige och internationellt.
Genom biogasproduktion på återcirkulerat organiskt material kan jordbruket bli helt fossilfritt även i sin maskinanvändning. För att klara klimatmålet måste vi också kraftigt minska vår köttkonsumtion särskilt från djur som äter spannmål och importerade fodermedel som sojaprotein som leder till fortsatt avskogning. Vår konsumtion av livsmedel baseras till 40 procent på import både av livsmedel och indirekt via foder till kött och även till den konventionella mjölkproduktionen och det är inte hållbart.
Artur Granstedt, docent i ekologisk odling och författare till boken Morgondagens jordbruk.
Läs mer om EU-projektet BERAS här .
Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.