Ärtor och alger svenskodlat med högt proteininnehåll. Foto: Siw Kejonen

Av Siw Kejonen den 12 mars 2019 12:30

Fantasierna om matproduktion i provrör, havsdjupet och rymden hör framtiden till. Redan i tankarna 1950 såväl som i dag.

     Utställningen om framtidens mat och dryck visas på Spritmuseum i Stockholm.

En av samarbetsparterna är Coop som fick frågan att sponsra utställningen.

– Spritmuseum kontaktade ett antal aktörer för sponsring men vi ville något mer, säger Björn Larsson, marknadsdirektör på Coop Sverige.

– Vi är ett matföretag och det här är en utställning om mat, är den enkla anledningen till att vi ville bidra. Vi relanserade märket Änglamark under hösten som därmed får ett särskilt marknadsstöd.

Konstnären Arthur Raudebaug ritade 1962  serien ”Closer than we think” i The Harald Tribune, framsprunget ur den annalkande matbristen efter andra världskriget. Han föreställde sig en framtid med odlingsrör med grödor i rymden, näringsrika svampar drivs fram i kolvar i havsdjupet och gigantiska tomater odlas i laboratorier. Kött odlades i växthus. Allt kusligt nära där vi är i dag.

2019 spanar  man på ett liknande sätt framåt och ser att kosten bör innehålla mer grönt och att alla delar av både växter och djur ska tas tillvara, men framför allt att man inte odlar mer än nödvändigt. Det är bråttom att rädda klimatet.

Ett proteinskifte är på gång och man ser att snart har köttet passerat sitt bäst-före-datum till förmån för vegetarisk kost. Lösningen är baljväxter, frön, tång, alger och nötter. Nyckelordet är varierat.

Precisionsodling, med rätt mängd vatten och gödsel för varje planta, blir verklighet när bonden får tillgång till drönare. Tekniken tedde sig som science-fiction nyligen men finns nu.

Matsvinnet är redan på tapeten och vi bör lukta på maten innan vi slänger den. Inte många vet att en avokado i soporna betyder att 200 liter vatten slösats bort.

Hur ska vi då äta i framtiden? Diet blir mer som en religion men det är svårt att veta hur man ska välja. Kanske det blir den skräddarsydd med hjälp av blodanalys.

Forskningen visar att bakterierna i tarmen påverkar inte bara den fysiska hälsan utan också den mentala. Vi matar tarmen med bra produkter och hantverksmässigt tillverkade drycker. Kanske ersätter de alkohol.

I dag kommer 15 procent av världens växthusgaser från djuruppfödning. 50 procent av grödorna som odlas går till foder. För att rädda jorden måste köttkonsumtionen minska och en lösning är att äta vegetarisk köttersättning  men också odlat kött.

Sedan 1990 har köttkonsumtionen ökat med 40 procent men 2017 bröts trenden med en minskning på 2,6 procent. Enligt jordbruksverket har det utländska köttet fått stryka på foten.

Redan 1974 grundade Coop KF:s provkök matpyramiden för att vägleda konsumenten till bra val och för 1,5 år sedan kom den i ny tappning – matomern.

– Vi ville knyta ihop säcken, från kostpyramiden till matometern, så tillsammans med Konsumetföreningen Stockholm beslutade vi att bidra till utställningen. Vi har ju ett konsumentupplysningsuppdrag i våra stadgar, säger Björn Larsson.

Hur fungerar Coops Mato-meter?

– Vi har en panel om 1 000 personer som varje dag mappar sina matvanor i ett digitalt formulär. Panelen är statistiskt utvald ur medlemspanelen. Detta gör man varje dag. Det går att se trender och göra analyser med data från 500 000 måltider och
90 000 intervjuer med kunder.

Men Svenskarnas förändring mot grönare tillvaro går inte tillräckligt fort. Det snabbaste och enklaste sättet just nu som Björn Larsson ser är att visa kunden alternativ.

– Kunden behöver hjälp att hitta vegetariska och hållbara recept som inte tar mera än en kvart att laga. Det är viktigt att recepten är prisvärda – vår strategi är ”Fyra för åttio” det vill säga en familjemåltid om fyra personer för högst 80 kronor.

Hur ska Coop styra åt ett hållbart samhälle?

– Vi har ett direktiv från KF att hållbarhet ska påverka alla affärsbeslut. Där är vi inte i dag, men  ambitionen är stor, säger Björn Larsson.