Så vill Fiskbranschen hålla ner sillpriset
KPI:n för olika fiskprodukter skiljer sig ganska ordentligt enligt siffror från SCB. Kaviar är den produkt med lägst KPI och ligger nära den totala. Sillkonserver ligger en bit högre, men är ändå relativt låg jämfört med många andra produkter.
Men priserna riskerar att stiga och Fiskbranschens Riksförbund arbetar därför för att få igenom så kallade ATQ:er (Autonomous Tariff Quotas). Det skulle i så fall ge europeisk förädlingsindustri tillgång till tullbefriad råvara från länder utanför EU även när frihandelsavtal saknas.
”ATQ:er är avgörande för att stimulera den ekonomiska verksamheten inom unionens sjömatsindustrier, genom att förbättra konkurrenskraften och skapa sysselsättning. Verktyget är extra viktigt i dessa tider av hög inflation och de höga priser vi ser. Tullsänkningen har en direkt inverkan på kostnaden för slutprodukten och dess överkomlighet för konsumenten”, skriver den europeiska samarbetsorganisationen AIPCE.
| Senaste 12 mån | Sedan 2021 | Juli-augusti | |
| Totalt (KPI) | 9,3 | 18,1 | 0 |
| Livsmedel o drycker | 10,5 | 26,2 | 1,4 |
| Fisk | 17,6 | 37,9 | 1,9 |
| Torskfilé | 9,5 | 28,6 | 7,2 |
| Djupfryst fisk | 29,4 | 57,8 | 0,7 |
| Djupfrysta skaldjur | 15,5 | 26,4 | 4,5 |
| Sillkonserver | 13,3 | 23,7 | 15,6 |
| Kaviar | 9,3 | 19,6 | 0,6 |
| Gravad/rökt laxfisk | 14,4 | 29,6 | 2,3 |
| Fisk- och skaldjursprodukter | 12,8 | 22,5 | 0,2 |
| Färsk lax | 29,7 | 78,2 | 0,6 |
Enligt förbundet skulle detta inte nödvändigtvis slå mot inhemska fiskefartyg då fiskekvoterna inte täcker svenskarnas behov.
Kvoten skulle behöva vara fyra gånger större för att kunna täcka den svenska konservindustrins behov av råvara.
I Sverige importerar vi till exempel Atlant- och Nordsjösill för vår inlagda sill. I EU ligger importbehovet på sill kring 50 procent sett till konsumtionen.
Nyligen gick EU-kommissionen dessutom ut och föreslog ett helt uteblivet sillfiske i Östersjön och Bottniska viken nästa år.
Andra råvaror som är viktiga för Sverige är torskrom för kaviarproduktion och räkor med skal.
"EU:s beroende av sjömatsråvaror från tredje land är ca 65 % av den sammantagna konsumtionen, och en stor del av denna råvara kommer från länder som EU inte har frihandelsavtal med. ATQ håller fiskberedningsindustrin vid liv – och håller kvar den inom EU:s gränser", utvecklar AIPCE sitt resonemang.
Enligt Fiskbranschens Riksförbund ökar råvarukostnaden med 20 procent vid gränsen utan ATQ.
