Foto: Pixabay

Vid en kris blir de regionala skillnaderna stora, med större kostnadsökningar i norra än i södra Sverige. Självförsörjningsgraden kan minska om importen av livsmedel minskar i händelse kris. I studien från SLU och SVA har man utgått från andra världskriget då importen av jordbruksprodukter halverades.

– Om det uppstår en kris liknande den under andra världskriget skulle det krävas omfattande anpassningar hos både producenter och konsumenter för att klara kriskosten. Vi skulle behöva klara oss på betydligt mindre mängder livsmedel, och maten skulle bli mycket dyrare, säger Hans Andersson från SLU, som har lett studien.

Efter kriget fortsatte det svenska jordbruket att vara kraftigt reglerat, för att möjliggöra inhemsk försörjning i händelse av krig eller långvarig avspärrning, ända fram till åren efter Berlinmurens fall. Därefter har dessa ekonomiska frågor ägnats ganska begränsat intresse, skriver de i rapporten.

I studien ställdes frågan hur dagens livsmedelssystem, med tanke på det säkerhetspolitiska läget, skulle klara av att möta olika former av handelshinder kring import av livsmedel och insatsvaror till jordbruket. Man utgick från handelsbegränsningarna under andra världskriget, med en halverad import av bland annat mineralgödsel, växtskyddsmedel, bränsle, fodermedel och utländsk arbetskraft. Där en så kallad kriskost (minimibehov av energi och protein) kan garanteras för befolkningen.

I scenariot sjunker den totala livsmedelsproduktionen i Sverige med cirka 35 procent. Även den totala konsumtionen skulle minska med cirka 30 procent. Hushållen köper alltså mindre mängder mat och kosten skulle förändras om importen halverades. Vi skulle äta mer spannmåls- och vegetabilieprodukter och mindre animalieprodukter än idag. Samtidigt ökar konsumtionen av svensk mat, men eftersom den nuvarande exporten av jordbruksprodukter (främst spannmål) uteblir, sjunker självförsörjningsgraden i Sverige från 81 till 75 procent.

– Vid ännu kraftigare begränsningar av importen har det inte gått att hitta något realistisk scenario för att upprätthålla en kriskost med de förutsättningar vi har idag. För att klara ett sådant scenario skulle det behöva finnas beredskapslager och en större produktionskapacitet innan krisen inträffar, säger Hans Andersson.

Studien visar också att förutsättningarna att möta en kris skiljer sig betydligt mellan norra och södra Sverige. Både självförsörjningsgraden och producenternas vinster är högre i söder idag. Dessutom har hushåll i norr högre matkostnader i relation till inkomsten, vilket ökar sårbarheten vid höjda matpriser.

Vid en halvering av importen skulle överskottet för producenter i norra och södra Sverige minska med 73 respektive 34 procent.

– De allt större produktionsenheterna i lantbruket och förädlingsindustrin och en allt mer högteknologisk livsmedelskedja, med omfattande importberoende av drivmedel, handelsgödsel och protein väcker frågan om det svenska försörjningsläget numera är mer problematiskt än under andra världskriget, avslutar Hans Andersson.