Svenskt jordbruk har svårt att konkurrera på världsmarknad
Effektivt svenskt jordbruk har ändå svårt att konkurrera på världsmarknad.
Rapporten är framtagen av LRF Konsult i samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, och Jordbruksverket.
– Ska svensk livsmedelsproduktion vara konkurrenskraftig på lång sikt krävs både bra näringspolitiska villkor och att vi har en produktivitetsutveckling i nivå med de viktigaste konkurrentländernas, säger Lennart Nilsson, chef på enheten Livsmedelsföretagande på LRF enligt ett pressmeddelande.
Pressade priser
Ökad produktion och produktivitet i konkurrentländer leder till en prispress som svenskt jordbruk måste hantera. Dessutom har de jordbrukspolitiska ersättningarna i många länder minskat över tiden.
– De svenska bönderna står inför utmaningen att kontinuerligt förbättra produktiviteten och samtidigt hantera stora årliga prisvariationer, säger Jimmy Larsson, segmentschef Lantbruk på LRF Konsult.
Mjölkproduktion
2012 var ett besvärligt år för många mjölkföretag i världen. Företagens ekonomiska resultat skiljer sig dock mer inom varje land än mellan olika länder. De mjölkbönder som påverkades minst negativt av marknadssituationen var de som använde mer hemmaproducerat foder.
De senaste årens ökade kostnader för kraftfoder belyser behovet av att i större utsträckning använda hemmaproducerat foder och framförallt vallen. Svenska mjölkföretag har i jämförelsen en foderkostnad på mellan cirka 200-240 kr/100 kg ECM, att jämföra med konkurrentländerna som ligger runt 125-250 kr/100 kg ECM.
Nötköttsproduktion
Svensk nötköttsproduktion är effektiv med hög djurvälfärd, men har relativt höga produktionskostnader. Svensk nötköttsproduktion förlorar marknadsandelar, en trend som pågått sedan många år tillbaka. Svensk dikalvsproduktion är enligt resultaten från 2012 konkurrenskraftig endast i geografiska regioner som ger förutsättningar för tillräckliga ersättningar för landskapsvård. Tillväxten på drygt 1100 gram/dag för mjölkrastjurar och knappt 1700 gram/dag för köttrasungnöt gör att de svenska företag som jämförs i rapporten ligger i topp.
– Jämförelsen visar att svensk animalieproduktion har många starka sidor, men att det finns ett behov av stärkt konkurrenskraft, säger Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket.
Grisproduktion
Utmärkande för svensk grisproduktion är det goda hälsoläget och den låga antibiotikaförbrukningen. Detta är ett resultat av konsekvent och målinriktat arbete med förebyggande hälsovård under lång tid. Tack vare god ledning, bra avelsmaterial och skickliga grisföretagare har svenska grisar en daglig tillväxt och en fodereffektivitet på global toppnivå.
Utmaningen för svensk grisproduktion är bland annat smågrisöverlevnaden och höga byggnads- och arbetskostnader. Cirka 670 grams tillväxt/dag ger en förstaplats bland de jämförda länderna.
Växtodling
2012 blev ett bra växtodlingsår med höga vetepriser. Skördenivåerna var goda i de flesta länderna trots en besvärlig skördeperiod med mycket regn i framför allt i nordvästra Europa. Sammantaget nås en bättre lönsamhet än femårsmedeltalet för alla länderna i undersökningen. Sverige ligger på en vinst runt 2500 kr/hektar.
