Vegafish satsar på odling av ekologiska jätteräkor
Vegafish ska odla ekologiska jätteräkor med hjälp av spillvärme.
Metoden som Vegafish använder är slutna landbaserade vattensystem, där de odlade jätteräkorna lever på mikroorganismer enligt bioflockmetoden. Anläggningen ska värmas upp med hjälp av spillvärme och genom det kretsloppet kan produktionen pågå året runt. Det kan innebära en skörd på upp till fyra gånger mer än genom andra konventionella produktionsmetoder.
Började som ett socioekonomiskt initiativ
Projektet startade som ett socioekonomiskt initiativ av Hallstaviknätverket. De ville främja orten och jobbade med att ta vara på spillvärme från pappersbruket. Tillsammans med forskare från SLU och Vegafish såg de möjligheter att kombinera sina verksamheter för att odla mat.
- Det började med ett samarbete med Hallstaviknätverket och SLU kring möjligheterna med mikroorganismer som proteinkälla till fisk. Vi började diskutera det här vidare och kom fram till att det är en bra idé att ta till vara värmen och odla fisk och tomater, säger Matilda Olstorpe, forskare och vd på Vegafish AB i ett pressmeddelande.
Ny lokal på gång i Uppsala
Projektet sökte pengar från Europeiska Fiskerifonden. Det har tagit tid och har hänt mycket längs vägen. I somras kom beskedet att Holmen skulle dra ner sin verksamhet i Hallstavik.
- Då vågade vi inte satsa på ett femårigt projekt där och har letat efter alternativ. De flesta vill ha en stor anläggning direkt, men vi vill börja smått och bygga vidare som en pilotanläggning. Till slut kom Uppsala med ett förslag på en lokal som vi kan använda under projekttiden. Vi kommer att börja utan spillvärme, men har en dialog med företag runt om som har spillvärme som vi kan koppla på så småningom, berättar Matilda.
Vill ta produktionen hela vägen till KRAV
Från att ha tänkt brett kring odling av produkter har Vegafish utkristalliserat sig till enbart odling av jätteräkor. En kravgodkänd jätteräka är målet. Systemet är ekologiskt och ambitionen är att ta produktionen hela vägen till KRAV.
- Vi började med fisk och grönsaker, men nu är det enbart fisk. Dagligvaruhandeln har redan kommit med förfrågningar om jätteräkan. Nu jobbar vi på hur vi ska bygga upp lokalen och hitta värmelösningar. Jätteräkan är en tropisk art så vi måste få upp temperaturen. Fördelen med den här modellen är att vi kan ha en åretruntproduktion, det kan man inte ens i tropiska länder.
Letar startkapital
Om allt går som det ska blir det produktionsstart till hösten. Projektet har fått ett positivt förhandsbesked till förändringen med flytt till Uppsala och bygger därmed vidare projektet där.
- Förhoppningen är att det ska snurra på. En del av pengarna kommer från Matlandet, men de pengarna betalas ut i efterhand, så vi måste hitta kapital på annat håll för att starta projektet. Vi har medfinansiering, men ofta i form av andra resurser än pengar i handen. Vi har ett cashflowproblem än så länge och behöver ett rörligt kapital, konstaterar Matilda.
När anläggningen är öppen, så ska den fungera som en demoanläggning, så att man ska kunna besöka räkproduktionen. Tanken är att kunna bygga en större anläggning så småningom när testerna är färdiga.
Har redan sålt räkorna
- Räkorna ska säljas mot konsument på sikt. Vi har redan haft kontakt med restauranger som är intresserade och en större fiskgrossist som säljer till dagligvaruhandeln. Så jag har väl egentligen sålt mina räkor, fast jag inte har några ännu. Redan till nästa jul är planen att de första räkorna ska finnas färdiga om allt fungerar. Det är en produktionstid på tre månader och vi kommer att sälja färska jätteräkor direkt, på kundernas önskemål.
Räkan är en typisk sushiräka. Det har funnits jätteräkor förut, men många har valt att inte äta scampi efter den debatt som varit kring produktionen.
- Men med ett miljövänligt alternativ, där vi inte skövlar några Mangroveträsk, inte släpper ut någonting i vattendragen som leder till övergödning, blir ju läget ett helt annat, säger Matilda.
Både föda och reningssystem
Systemet är helt slutet med en bioflockmetod bestående av en blandning av alger, bakterier och svampar som både blir föda och agerar reningssystem i vattnet i det slutna kretsloppet.
- Men vi måste tillföra näring i någon form, eftersom vi plockar ut räkorna. Det fungerar med kravgodkända näringsämnen. Vi har inte jobbat så mycket med bioflockssystemet i Sverige, däremot utomlands. Det är ett femtusenårigt koncept att odla i dammar och per automatik får du ett bioflocksystem. Vi har förfinat systemet och strukturen och plockar in olika faktorer för att öka produktionskapaciteten och för att säkra att räkorna har det bra, berättar Matilda. Andra företag har gjort smak- och näringstester på den här typen av produktion och de räkor som är uppvuxna på bioflock smakar bättre än räkor från andra produktionsmetoder. Nu kan arbetet med att bygga en anläggning för närproducerad miljövänlig odling av den goda och nyttiga jätteräkan fortsätta, säger en nöjd Matilda.
