Mediernas matmakt under lupp
Göran Eriksson och hans forskningskollegor ska undersöka vilken påverkan medier har på hur vi ser på mat.
Göran Eriksson, längst till vänster. Pressbild/Örebro universitet
— Det handlar om hur medierna är med och formar våra idéer om mat. Att vår syn på mat är något som ständigt förändras är lätt att se. Titta bara på hur annorlunda uppfattningen om vad som är festmat var på 1700-talet jämfört med i dag, vilket vi kunde se i tv-serien Historieätarna, säger Göran Eriksson till Food Supply.
Göran Eriksson är forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet och har länge intresserat sig för tv-mediet. För honom är det uppenbart att mat och matlagning har fått en alltmer dominerande ställning i tv-tablån.
—Mat har alltid haft en stark ställning i medierna men i dag är antalet tv-format som på ett eller annat sätt bygger på mat oerhört många. Det är reseprogram, make over-program och otaliga tävlingsprogram där maten är central. Många går också på bästa sändningstid.
Explosionen av matbloggar och det faktum att vi reser mer utomlands spelar också en stor roll i sammanhanget.
— Att mat och ätande har blivit allt viktigare för oss är tydligt i forskningslitteraturen. Men matintresserat har också blivit mer mångfacetterat och influenserna utifrån får mer utrymme.
Men det är inte bara matlagningstips och recept som dominerar i medierna. Fokus ligger inte sällan på kostråd och trenddieter. Och vad vi äter säger något om hur vi vill uppfattas och vilka värderingar vi har, vilket märks till exempel i fråga om veganmat eller slow food.
—Det uppstår hela tiden nya idéer om vad som är bra mat. Många nya dieter går dessutom emot varandra. Som när LCHF (färre kolhydrater, mer fett) kom och bröt med alla andra dieter.
Med i projektet, som inte är avgränsat i tid, finns forskare från Storbritannien och Slovenien. Och det finns en poäng i att forskningen har ett internationellt perspektiv.
— Matkulturen påverkas av globaliseringen och influenser från andra kök. Samtidigt är mat starkt kopplat till nationell identitet och inte minst i Sverige ökar efterfrågan på inhemska råvaror, säger Göran Eriksson.