23948sdkhjf

Branschens tillsats skapar brist på julskinka

Efterfrågan på Krav-märkt julskinka ökar. Samtidigt begränsas tillgången med upp till 100 ton till följd av köttbranschens användande av nitrit.
I år finns 320 ton julskinkor från grisar som är uppfyller Kravs kriterier. Men bara det är bara 8,4 ton som kommer ut i handeln som Krav-märkt. Orsaken är att den svenska kött- och charkbranschen, till skillnad från den finska, oftast tillsätter konserveringsmedlet nitrit i julskinkan, vilket både ökar hållbarheten och ger köttet en rosa färg.

Merparten av den julskinkan, som utan tillsatt nitrit skulle kunna vara Krav-märkt, säljs i stället som enbart ekologisk och med märket Jord på trynet, vilket innebär är grisarna får vistas utomhus året om och böka i jorden på sommaren, inte minst under livsmedelskedjornas egna varumärken.

Enligt Johan Cejie, försäljningschef på märkningsorganisationen Krav, hade det kunnat finnas mellan 80 och 100 ton mer Krav-märkt julskinka på marknaden om den svenska köttbranschen följde det finska exemplet och skippade nitriten.

— Antalet grisar till slakt har ökat nästan 50 procent i år, men volymen julskinka har inte ökat sedan förra året. Det beror på att de nya grisarna har gått till smörgåsmat. Den ekologiska charken har ökat 25-30 procent det senaste året, så jag bedömer att det hade kunnat säljas åtminstone 25 procent fler skinkor, eller 80-100 ton till, säger han till Food Supply.

— I den bästa av världar hade vi lyckats övertyga den svenska dagligvaruhandeln att inte tillsätta nitrit i julskinkorna från de KRAV-märkta grisarna. Då hade vi haft stora mängder Krav-märkt julskinka från Sverige.

Han ser flera skäl till varför det går trögt för den svenska köttbranschen och -handeln att ställa om till nitritfritt.

— Jag tror att det finns flera, mjuka, anledningar. En del är att i Sverige så tror vi att chark ska vara rosa. Det tror man inte i Finland och Tyskland, till exempel.

— En annan anledning är att vi också har en väldigt hög förväntan på livsmedelssäkerhet, och då tar aktörerna i kedjan ofta det säkra före det osäkra. Så dagligvaruhandeln har principbeslut på att det ska vara nitrit i chark. Som jag bedömer det är det inte vetenskapligt baserat, utan en fråga om att de tror att kunderna förväntar sig det.

Samtidigt har tillgången på Krav-märkt julskinka dubblerats på 5-6 år. Hur tror du att det kommer att se ut julen 2020?

— Jag tror att volymen ekologisk skinka kommer att tredubblas, och att medvetenheten om nitritens problem kommer att öka, så att försäljningen av Krav-skinkan tiodubblas till julen år 2020.

Antalet butiker som säljer Krav-märkt julskinka ökat kraftigt det senaste åren och uppgår i dag till minst 34 stycken. Bara i år har fem butiker, varav en av dem blir den första i Skåne, börjat sälja Krav-skinka.

— Vi ser att konsumenterna vill ha ren mat från ren miljö. De vill veta vad det är de stoppar i sig och de vill ha så få gifter och tillsatser som möjligt. Det är den främsta anledningen till att vi i år för första gången satsar på den KRAV-märkta, nitritfria julskinkan, säger Michal Wieloch, som äger Ica Supermarket på Fäladstorget i Lund, i ett pressmeddelande.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.065