Därför hamnade Skåne på världskartan
Att New York Times hyllar skånsk matkultur är ingen slump, säger Livsmedelsakademins vd Lotta Törner, som ser uppmärksamheten som bonusammunition i huggsexan om miljardbelopp från EU.
Lotta Törner, vd Livsmedelsakademin. Pressbild: Livsmedelsakademin
Och det var livsmedel och matkulturen som var anledningen. Landskapet beskrivs som "nästa stora grej" inom det nordiska köket och förutom att råvaror som svamp lyfts fram beskrivs också en rad restauranger som gastronomiska höjdpunkter, däribland Daniel Berlin Krog i Tranås, Bastard i Malmö, Talldungen i Brösarp och Hörte Brygga.
"Jätteroligt"
Hos den Skånebaserade klusterorganisation Livsmedelsakademin, som har som målsättning att göra Skåne till en "kulinarisk frontregion" kom New York Times-artikeln som en glad överraskning. Att komma så högt upp på listan, eller att omnämnas överhuvudtaget, är obetalbart ur ett marknadsföringshänseende.
— Det var såklart jätteroligt att se, säger Lotta Törner, vd på Livsmedelsakademin.
Hon identifierar flera orsaker till varför Skåne utmärker sig som matregion.
— Först och främst är Skåne på många sätt en stor matregion med tillgång till väldigt mycket bra råvaror. Här finns runt 850 små livsmedelsföretag och cirka 190 gårdsbutiker. Det är naturligtvis en av av förklaringarna till det skånska restaurangundret.
En annan anledning till att restaurangerna håller så hög internationell klass är det medvetna arbetet med att skapa förutsättningar för den nya generations kockar, tror Lotta Törner.
— Det är en konsekvens att den fantastiska utvecklingen inom kockyrket i Sverige. Och tittar vi på vilka skånska kockar som nu får uppmärksamhet har de i ofta varit aktiva i kocklandslaget och tävlat på både Europanivå och hemma i Sverige, säger hon och nämner bland andra Daniel Berlin, Peter J. Skogström och Titti Qvarnström.
Att Skåne rent geografiskt ligger nära Danmark tror hon också har betydelse, och nämner att flera har skolats på stjärnrestauranger som Köpenhamnskrogen Noma.
Närheten till kontinenten, och den förhållandevis stora etniska mångfald som finns i Skåne, har också spelat in när det gäller influenser från andra länder och att använda nya råvaror.
— Influenserna utifrån, parat med det lokala, har gjort att det uppstått väldigt spännande fusionmat.
Vad gör Skåne rätt?
— Vi har under en lång tid varit väldigt duktiga på att samarbeta och hålla ihop som region. Och vi har verkligen satsat. När vi samarbetar över gränserna händer saker. Att känna att regionen är intresserad och involverad är väldigt viktigt för att ett litet livsmedelsföretag ska våga satsa.
Lotta Törner rabblar upp en lång rad initiativ. Som Livsmedelsakademins egna projekt Smaka på Skåne, som erbjuder utbildning, kompetensutveckling och interaktion mellan mindre och medelstora företag. Eller innovationsinkubatorn Krinova i Kristianstad, som har mat som fokusområde. Eller SLU-ledda Centrum för innovativa drycker.
— Och även om jag talar i egen sak måste jag nämna Skånes Matfestival (som Livsmedelsakademin arrangerar, reds. amn.) Det är rätt fantastiskt att det kommer 10 000 besökare till lilla Brösarp nästan helt utan marknadsföring. Och det är ett tecken på att allt fler är matintresserade, inte bara foodies.
För Skåne kan artikeln få betydligt mer långtgående effekter än att antalet matintresserade turister ökar. Sedan 2009 har Livsmedelsakademin kämpat för att EU:s kommande satsning på ett Knowledge and Innovation Community, KIC, med fokus på livsmedelsindustrin ska hamna i Skåne-Köpenhamnsregionen. I potten ligger 1,5 miljarder kronor, och möjligheten att bli en centralpunkt för produktinnovationer inom EU under ett decennium. Den svensk-danska arbetet backas upp och drivs också av livsmedelsföretag som Orkla Foods, Arla, Lantmännen och Tetra Pak.
Ansökan ska lämnas in i mitten av 2016 och New York Times hyllning blir ett välkommet bonusargument.
— Vi kommer naturligvis att passa på att få med det i ansökan. Då vi tävlar med hela Europa måste vi lyfta alla fördelar vi möjligen kan, säger Lotta Törner.