Ökat fokus på skollunchen
Det politiska greppet om skolmaten har ökat kraftigt.
Foto: Colourbox
I dag finns det ett politiskt beslut med riktlinjer för måltidsverksamheten på grundskolan i 74 procent av landets kommuner. 2011 var siffran 45 procent.
— Grunden för bra skolmat är engagerade beslutsfattare som inser skolmåltidens betydelse. Det är därför mycket positivt att medvetenheten hos kommunpolitikerna verkar växa, säger Eva Sundberg, ansvarig för Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Kartläggningen visar att 61 procent av landets kommunala grundskolor har tillagningskök i direkt anslutning till sina skolrestauranger, vilket är en ökning från 52 procent 2011.
— Eget tillagningskök ökar bland annat möjligheterna för individanpassning, minskar mängden matsvinn och skapar bättre förutsättningar för att kunna använda måltiderna i den pedagogiska verksamheten. Här finns en stor outnyttjad potential, säger Eva Sundberg.
Enkäten visar att många skolköksansvariga anser att det är en utmaning "att klara av att ha ett tillräckligt stort utbud av maträtter för att tillmötesgå alla elevers individuella behov och önskemål".
— Det klagas ibland på skolmaten. Samtidigt är Sverige ett få länder som har skattefinansierad skolmat, vilket är en viktig insats för att utjämna sociala ojämlikheter i samhället. Det får vi inte glömma bort, säger Eva Sundberg.
Om undersökningen
Kartläggningen genomfördes av Argument i form av en webbenkät som besvarades av 240 kostchefer, kostansvariga eller motsvarande från landets 290 kommuner. Det motsvarar en svarsfrekvens på 82 procent. Undersökningen genomfördes 5 april-11 maj 2016.
Kartläggningen genomfördes av Argument i form av en webbenkät som besvarades av 240 kostchefer, kostansvariga eller motsvarande från landets 290 kommuner. Det motsvarar en svarsfrekvens på 82 procent. Undersökningen genomfördes 5 april-11 maj 2016.