Facket och Svensk Handel växlar avtalskrav
Handels- och lageranställda vill ha mer i lön – arbetsgivarna vill frysa ingångslönerna.
T.v. Karin Johansson, vd för Svensk Handel. T.h. Susanna Gideonsson, ordförande för Handels. Pressbild/Svensk Handel, David Bicho/Handels
Handels, som ingår i LO, följer LO-samordningen där det gemensamma kravet är en löneökning på 2,8 procent. För de som har en månadslön under 24 000 kronor, vilket 70 procent av Handels butiksanställda har, ska påslaget anges i kronor – minst 672 kronor. Det gör att lönekravet i stort därför går över 2,8 procent. Enligt Svensk Handel innebär det ett hot mot märket, som måste tas i akt för att inte riskera minskad internationell konkurrenskraft.
Även lönsamheten debatteras: i en färsk debattartikel av Svensk Handels vd Karin Johansson skriver hon att: "Vinstmarginalerna inom handeln är nere på historiskt låga nivåer", medan Handels ordförande Susanna Gideonsson pekar på statistik som skvallrar om vinstrekord och försäljningsökningar, skriver TT.
Kraven i korthet:
Handels riktar in sig på mer än lön, och vill ha heltid som norm. Villkoren ska vara tryggare för visstidsanställda, medan arbetsgivaren inte ska kunna sänka arbetstiden utan uppsägning enligt las. Dessutom vill man att anställda ska ha mer inflytande gällande arbetstider.
Svensk Handel vill frysa ingångslönerna på nuvarande nivå för att stimulera nyanställningar. Man vill att industrins märke för ska följas för vilka löneökningsnivåer som tåls av Sverige och handeln. Dessutom ser man att det behövs ett parti- och e-handelsavtal för företag och medarbetare.
– Moderna parti- och e-handelsföretag som ska tillgodose behoven hos krävande och medvetna konsumenter behöver moderna regler. Dagens avtal är i princip oförändrat sedan 1930-talet och behöver anpassas till den tid och verklighet vi lever i idag, sa Tomas Undin, förhandlingschef på Svensk Handel.
De största kollektivavtalen inom handeln går ut 31 mars i år.
