SLU undersöker klimatskatt på kött
Nytt forskningsprojekt undersöker om hur en klimatskatt skulle kunna förändra svenskarnas konsumtionsmönster.
I dag kommer cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser ifrån livsmedel, och 75 procent av utsläppen inom den tredjedelen kommer från animalisk produktion. Enligt projektledare Elin Röös är frågan sprungen ur en kombination av en ökad medvetenhet om kött- och animalieproduktionens miljöpåverkan tillsammans med en ökad köttkonsumtion.
– Vi behöver nåt slags mer kraftfullt styrmedel och då tittar vi i det här projektet på om en klimatskatt på livsmedel skulle kunna vara ett alternativ, säger Elin Röös till Sveriges Radio.
Trots att en klimatskatt på mat saknar tydliga exempel internationellt ser man att livsmedelsskatter som på socker och mättat fett har skapat resultat i andra länder i form av minskad konsumtion.
Just lamm- och nötkött, som SLU pekar ut som varor med hög klimatpåverkan, skulle kunna beskattas högre, medan till exempel kyckling skulle kunna få en lägre klimatskatt. I projektet tittar man även på hur intäkterna från skatten skulle kunna användas som stödkompensation för att minska bieffekter – till exempel en påverkan av den biologiska mångfalden i öppna landskap till följd av ett mindre antal betande djur.
Forskningsprojektet, som finansieras av Naturvårdsverket, beräknas vara klart till slutet av 2018.