23948sdkhjf

Reaktioner mot köttskatt

SLUs forskningsprojekt om klimatskatt på mat väcker kritiska röster i branschen.
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) meddelade i går att man startar ett forskningsprojekt som ska undersöka om en klimatskatt på mat kan minska utsläppen av växthusgaser. Främst pekades köttet ut som ett av de viktigaste livsmedlen för en sådan beskattning.

Reaktionerna kom snabbt. I en kommentar till Land Lantbruk säger Elisabet Qvarford, vd för branschorganisationen Svenskt Kött, att en sådan skatt skulle vara ett trubbigt verktyg och menar att det till och med skulle kunna stoppas av EU-regler. Hon uppmanar också forskarna att ta in synpunkter från köttbranschen.

I en intervju med ATL listar Elisabet Qvarford fler orsaker – bland annat att svenska producenter riskeras att slås ut till följd svikande konsumtion.

– I så fall blir det en klassfråga om vem som har råd att köpa svenskt kött. Men det är svårt att förutspå vad en sådan här skatt innebär eftersom forskarnas arbete inte är klart och det inte finns något förslag att ta ställning till än. Det är en komplex fråga och jag undrar vad skatten kommer att betyda för köttproducenterna på gårdsnivå, men också hur den påverkar förädlingsindustrin, säger hon till ATL.

Kocken och krögaren Johan Jureskog, känd från bland annat TV3-programmet Världens bästa burgare och sitt samarbete med McDonald's, tycker att vi istället för en skatt borde satsa på att äta mindre, men bättre kött. Han ser att risken med en klimatskatt skulle kunna leda till att ingen vågar satsa på kvalitet.

– Det är för jävligt. En klimatsmart livsmedelsskatt är inte rätt väg att gå. Det är självklart att vi ska äta mindre men bättre kött. Men om vi inför en köttskatt skulle djuren få det sämre och bönderna skulle få det sämst, säger Johan Jureskog till ATL.

Projektledaren i forskningen, Elin Röös, har tidigare sagt att till exempel nöt- och lammkött skulle kunna ha en högre skatt medan kyckling skulle kunna få en lägre skatt. I projektet tittar man även på hur intäkterna från skatten skulle kunna användas som stödkompensation för att minska bieffekter – till exempel en påverkan av den biologiska mångfalden i öppna landskap till följd av ett mindre antal betande djur.

Det senare ser Elisabet Qvarford som en positiv sak med studien, då hon ser att diskussionen om köttets påverkan på klimatet ofta leder till komplicerande konflikter, enligt en kommentar till Land Lantbruk.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063