23948sdkhjf

Regeringen går vidare med fängelsestraff för matfusk

Landsbygdsministern om matfusket: "Det här måste vi sätta stopp för". Förslaget, som ska skärpa straffen i livsmedelslagen, lämnas vidare i dag.
I februari i år presenterade regeringens utredare en slutsats om att straffen för allvarliga brott inom områdena livsmedel, foder och animaliska biprodukter borde höjas. I mars skickade regeringen ut förslaget på remiss, och nu går man vidare med förslaget.

I dag får matfuskare på sin höjd böter, vilket regeringen inte anser motsvara hur allvarliga brotten faktiskt är. I det nya förslaget vill man därför höja maxstraffet till fängelse i upp till två år.

– Vi har sett flera exempel på matfusk i Sverige, till exempel felaktiga datummärkningar och importerat kött salufört som svenskt ekologiskt kött. Det är väldigt allvarligt eftersom det kan få stora konsekvenser för människor. Det här måste vi sätta stopp för och därför tar vi nu hårdare tag mot matfusket, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht

I övrigt föreslås även att mindre allvarliga överträdelser, som till exempel att man inte registrerar sin verksamhet, ska kunna leda till sanktionsavgifter på minst 1 000 kronor och högst 100 000 kronor.

Vilka dessa blir får Jordbruksverket och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram, och myndigheter ska även kunna besluta om avgifterna omgående. Livsmedelsverket har också fått pengar för att utbilda kontrollanter i att upptäcka brotten.

Fängelsestraff för matfusk slopades ur livsmedelslagen 2006, varpå Livsmedelsverket propsat för att det återigen ska införas. Förslaget om skärpning av straffen överlämnas i dag till Lagrådet, och den nya lagstiftningen föreslås gälla från 1 januari 2019.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078