Efter stöldhärvan – DNA-märkningen sprids till 400 butiker
Netto har sedan en tid tillbaka sysslat med DNA-märkning som försvar mot rån i ett 30-tal butiker. Men det var när Mikael Ovrell kläckte idén att stöldmärka varorna i stället för tjuvarna, som expansionen på allvar tog fart förra sommaren. Organiserade stöldräder är en miljardindustri som plågat handeln i många år.
– Med den här tekniken kan man komma åt hälaren och inte tjuven. På så sätt växer straffskalan och förhoppningsvis avskräcker den också från att ta emot varorna. Utan marknad ingen stöld, säger Mikael Ovrell till Fri Köpenskap.
Fri Köpenskap kan nu avslöja att tekniken expanderat i det tysta och nu omfattar 200 butiker i landet. Det rör sig främst om butiker i stora delar av Skåne samt flera av landets större städer, där Stockholm, Göteborg och Malmö dominerar. Lejonparten av butikerna hittas i dagligvaruhandeln.
– 100 butiker har tillkommit bara sedan i januari och vi räknar med att ligga runt 400 i mitten av 2019, berättar Monika Johannesen för Fri Köpenskap.
Den för ögat osynliga DNA-sprejen sprutas på särskilt stöldutsatta varor. Genom en unik syntetisk kod kan varorna sedan knytas till varje enskild flaska. Tekniken blev viral i samband med Fri Köpenskaps granskning av stöldhärvan i Göteborg förra veckan. Polisens DNA-samarbete med Mikael Ovrell ledde fram till beslaget även om produkterna vid närmare granskning inte visades vara sprejade. Utrustningen hade reagerat på damm men poliserna noterade att produkterna såldes orimligt billigt. En husrannsakan ledde så småningom till ett förråd där stöldgods för motsvarande nio miljoner kronor förvarades.
– Det var mycket synd att det var falskt larm. Det hade blivit det bästa kvitto för stöldmärkning som vi hade kunnat få. Vi har flera exempel av fällande domar i England men ingen i Sverige ännu, säger Monika Johannesen.
I dagligvaruhandeln är det främst Ica, Axfood, Bergendahls och Netto som ägnar sig åt tekniken, men även Elgiganten, Rusta och Jula har hoppat på tåget.
– I samband med varnande skyltning att DNA-märkning pågår så kan vi tydligt se att de internationella ligorna väljer bort dessa butiker. Det brottsliga svinnet i de aktuella butikerna har minskat med 70 procent, konstaterar Monika Johannesen.
Mikael Ovrell tycker att DNA-märkningen är ett bra teknik som både avskräcker potentiella tjuvar och säkerställer en spårbarhet tillbaka till butiken.
– Det är en väldigt bra produkt både när det gäller rån och stölder och särskilt i utsatta områden. Men det bygger också på ett starkt samarbete med polisen där de aktivt är ute och lyser i mindre nogräknade butiker och på kända försäljningstorg, säger han.
Göteborgspolisen har varit behjälpliga och avsatt resurser till samarbetet men Mikael Ovrell skulle vilja se kraftigare tag.
– Jag tycker absolut att polisen har börjat inse omfattningen av den här brottsligheten, inte minst efter miljonbeslaget. Men för att göra skillnad på allvar gäller det att skapa starka långvariga samarbetsrutiner och där är det så klart en resursfråga för polisen.
En annan lösning på problemet vore om leverantörerna kunde förbättra spårbarheten på produkterna.
– Kanske genom unika artikelnummer eller särskild id-märkning inom vissa utsatta produktkategorier.
