Unga ratar fisken
Tongångarna var dämpade på seminariet Framtidens fiskavdelning som i vanlig ordning kickstartade Dagligvarugalan förra veckan.
– Svenskarna konsumerar betydligt mindre fisk, säger Sigmund Bjørgo, Sverigechef för Norges Sjömatråd.
Svenskarna konsumerade 69 000 ton sjömat hemma under 2017, vilket är ett tapp på sex procent jämfört med året dessförinnan.
Tappet var störst i åldrarna 35-64 men åldersgruppen 34 och nedåt konsumerar minst i alla kategorier. Faktum är att fiskindustrin står inför en stor utmaning när det gäller föryngringen. Konsumtion av sjömat stiger exponentiellt med åldern. Mest fisk köps av 65-plussare.
– Det är huvudutmaningen för alla som jobbar i branschen. Vi måste bli bättre på att visa sambandet mellan miljö, hälsa och fisk. Produktionen av sjömat är betydligt mer miljövänlig än kött och kyckling, säger Sigmund Bjørgo.
Men kampen sker i en brant uppförsbacke. Intresset för traditionell matlagning sjunker och bland kunderna uppfattas fisken som relativt svårlagad och tidskrävande. Produktutveckling är en av lösningarna.
– Försäljningen av frysta fiskburgare har till exempel ökat med 33 procent, säger Sigmund Bjørgo.
Att med färger och butikskommunikation knuffa kunden i rätt riktning, så kallad nudging, är också en viktig del för att öka försäljningen. Gröna skyltar med ”Bra miljöval” och andra miljö- och hälsobudskap kan lyfta försäljningen.
Under första halvåret 2018 rätade fiskkonsumtionen ut sig och plussade med 1,2 procent, men oron för andra halvåret växer. Sommarens torka har inneburit stigande foderpriser, krisslakt och därefter växande volymer i den konkurrerande kötthandeln.
