Ökade krav på prishöjningar
De dystra prognoserna efter sommarens torka infrias nu. I vissa fall överträffas de.
Nu ökar kraven på höjda konsumentpriser.
– Vi möter större förståelse från handeln, men det måste omsättas i handling också, säger Livsmedelsföretagens chefsekonom Carl Eckerdal.
Enligt de senaste siffrorna från Jordbruksverket stannade årets svenska spannmålsskörd på drygt hälften av ett normalår. I jämförelse med fjolåret är den halverad. Det framgår av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för årets tredje kvartal.
Som en följd av det har livsmedelindustrins kostnader för råvaruinköp ökat kraftigt. I genomsnitt med 10 procent, men det skiljer sig kraftigt mellan olika kategorier.
Allra högst är prishöjningarna på spannmålsråvaror som cerealier, där 42 procent av Livsmedelsföretagens medlemmar rapporterar prishöjningar på 10-30 procent och 24 procent upplever prishöjningar på över 30 procent.
– Priserna för alla insatsvaror utom socker har ökat, säger Carl Eckerdal.
Kostnadskrisen är heller inget tillfälligt.
– Kostnadsläget kommer att etablera sig minst ett år. En regnig höst hjälper inte, säger Eckerdal.
För att producenterna ska få full kostnadstäckning för de ökade råvarukostnaderna krävs en genomsnittlig höjning av konsumentpriserna med 5 procent, skriver Eckerdal i konjunkturbrevet
– 5 procent är dock en snittsiffra, och för kött-, mejeri-, spannmåls- och frukt- och bärprodukter behövs ännu större prishöjningar för att täcka kostnadsökningarna, säger han.
Därför höjs nu kraven på att prishöjningarna ska spridas vidare i livsmedelskedjan. Konsumentpriserna i handeln har förvisso stigit, men ytterligare höjningar krävs för att kompensera producenterna.
Det är ingen hemlighet att livsmedelsindustrin upplever prisförhandlingarna med handeln som tröga, och de enkätsvar Eckerdal fått in från medlemsföretagen till den aktuella konjunkturrapporten bär syn för sägen.
En majoritet av Livsmedelsföretagens medlemmar tror att kostnadsökningarna får genomslag i konsumentledet efter tidigast tre månader. 17 procent av dem tror att det tar upp mot ett halvår.
– Vi möter större förståelse från handeln nu, men det måste manifesteras i handling också. Stolta deklarationer om svenskproducerat måste översättas till betalningsvilja, säger Eckerdal.
Han ger också en bild av att industrin har betydligt sämre förutsättningar att själv absorbera ökade kostnader än vid den förra stora råvarukrisen för tio år sedan. Möjligheterna att skruva upp effektiviseringsarbetet har krympt.
– De lågt hängande effektiviseringsfrukterna är till stor del plockade. Hela livsmedelskedjan måste ta ansvar för att gårdar och fabriker inte ska tvingas lägga ner.
Men det finns små ljuspunkter också. Enligt Lantmännens spannmålschef ser skördeutsikterna för nästa år än så länge bra ut.
– Vi har haft en ovanligt stor höstsådd, säger han.
– Men vi harinte vågat tänka på vad en ny torrsommar skulle innebära, säger Carl Eckerdal.
Att det ändå finns en viss framtidsoptimism i livsmedelsindustrin visas dock av att investeringarna under de senaste tre åren ökat något.
