Brott mot livsmedelslagen kan ge fängelse
Straffen för brott mot livsmedelslagen har inte varit hårda nog, enligt Livsmedelsverket. Men från och med den 1 januari skärps lagstiftningen och fängelsestraff på upp till två år återinförs. Samtidigt blir det också möjligt att använda sanktionsavgifter mot företag som inte sköter sig.
Skärpningen genomförs för att ge säkrare livsmedel för konsumenten och för att skapa en rättvisare konkurrens mellan livsmedelsföretagen.
– Det här är en stor och positiv förändring för både konsumenterna och alla seriösa livsmedelsföretag. I dag kan man utan kännbara konsekvenser bryta mot reglerna, vilket gör att konkurrensen snedvrids och drabbar de företag som vill göra rätt, säger Jan Sjögren, avdelningschef för livsmedelskontrollen på Livsmedelsverket.
Även Svensk Dagligvaruhandel välkomnar den skärpta lagstiftningen.
– Vi har varit med som remissinstans och välkomnat det. För de som inte är ärliga i branschen är det bättre med skärpta straff. Straffskalan är ett sätt, säger kommunikationschefen Anna Jönsson.
Svensk Dagligvaruhandel skulle också vilja se mer resurser för att kunna hitta dem som fuskar och genomför bedrägerier.
– Kommunerna har inte tillräckligt med resurser. Vi har sagt, skapa i stället en central organisation på Livsmedelsverket som jobbar med de här frågorna, säger Anna Jönsson.
I och med att fängelse återförs i straffskalan ökar polisens och åklagarens möjligheter att utreda brott mot livsmedelslagen, till exempel genom att genomföra husrannsakan eller att prioritera den här typen av brottsutredningar högre.
– Regelbrotten kan till exempel handla om att man märker livsmedel på ett missvisande sätt eller har obefintliga hygienrutiner i sin verksamhet. Konsumenten kan bli allvarligt sjuk av den här maten, säger Jan Sjögren.
För mindre allvarliga överträdelser införs sanktionsavgifter. Sanktionsavgifter kan exempelvis tas ut om man startar en ny verksamhet utan att ha gjort en anmälan till sin kontrollmyndighet.
