2030: Vi blir mer som andra länder
Den andel av våra pengar vi lägger dagligvaruhandeln väntas minska från 16,9 procent 2018 till 13,9 procent år 2030. Samtidigt lägger vi mer på upplevelser och restaurangbesök, och närmar oss ännu mer konsumtionsmönstren i övriga Europa och USA.
Det är några av slutsatserna i Fast Moving Report 2019 - Sverige 2030 som konsultföretaget WSP gjort på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel och Dagligvaruleverantörers Förbund, DLF.
På basis av uppgifter i offentlig statistik och vedertagna prognoser har WSP tagit fram fyra scenarier för utvecklingen fram till 2030. Ett bascenario, ett där arbetsmarknaden förändras kraftigt drivet av hög digitalisering och stor immigration, ett där Sverige når klimatmålen i Agenda 2030 och slutligen ett med ekonomisk kris, sprungen ur ökad protektionism.
Hur ser då Sverige ut 2030? Först och främst blir vi fler. Befolkningen ökar från 10,2 miljoner till strax över 11,1 miljoner, drivet av en fortsatt hög men minskande invandring.
Befolkningen ökar mest i storstäder och större städer, vilket gör oss mer urbana. Landsbygden visar upp en mer splittrad bild.
2030 är också många rikare än i dag. Samtidigt ökar inkomsklyftorna mellan stad och landsbygd, och mellan hög- och lågutbildade.
Jobben fortsätter att flyttas från varuproduktionen till tjänstesektorn och befolkningen blir dessutom allt äldre. Utbildningsnivån fortsätter att öka, främst i storstäder och större städer.
Eftersom vi generellt har mer pengar att spendera fortsätter den privata konsumtionen att öka. Vi lägger allt större del av konsumtionen på sällanköpshandeln, medan dagligvaruhandeln minskar sin andel.
Samtidigt lägger vi allt mer pengar på upplevelser och restaurangbesök, vilket gör att konsumtionsmönstren närmar sig andra jämförbara länder. Mat som tjänst ökar i betydelse.
I ett av de alternativa scenarierna studerar rapporten invandringens och digitaliseringens effekter på arbertsmarknaden, men konstaterar också att ”en större inkomstspridning kommer också leda till att konsumtionsmönstret förändras och det finns anledning att tro att efterfrågan på budget- respektive lyxvaror ökar medan mittsegmentet minskar.” Digitaliseringen leder också till ökad spridning inom efterfrågan.
