”Potentialen för svensk livsmedelsexport är enorm”
Som vd för Livsmedelsföretagen ser Björn Hellman en bransch som inte bara klarat av att hålla hyllorna välfyllda under en av de mest omfattande kriserna i modern tid, men som också lyckats blicka framåt och som ser en potential att bli en större spelare både i Sverige och utomlands.
– Under den första fasen av Corona lyckades vi snabbt att samla ihop oss inom hela sektorn. Vilket inte är konstigt då vi redan känner varandra väl och har många nära samarbeten med både dagligvaruhandeln och primärproduktionen. Det har bara varit att lyfta på luren och prata när det behövdes. När läget var som allvarligast hade vi avstämningsmöten minst en gång per dag, säger Björn Hellman.
Men även under pandemin har det funnits frågor där livsmedelsproducenterna och dagligvaruhandeln inte haft samma åsikt. Framförallt den nya UTP-lagen, vars syfte är att stävja otillbörliga affärsmetoder, som har kritiserats av bland annat Svensk handel och Svensk Dagligvaruhandel, men som varit efterlängtad av Livsmedelsföretagen.
Björn Hellman
Titel: vd för Livsmedelsföretagen
Ålder: 54
Familj: Tre barn 14, 17 och 19 år gamla
Fritidsintressen: Mycket träning: löpning, gym, skidåkning mm. Utöver ett stort intresse för mat och dryck, är jag extremt fotbollsintresserad
Utbildning: Marknadsekonomi, IHM
Bakgrund: Började med att stå i kassan och arbeta i frysdisken i min lokala Ica-butik. Därefter butikschef och vidare produktchef för egna märkesvaror centralt på Ica. Jag har även hunnit med att arbeta som säljare på Cloetta och varit vd för branschorganisationerna Sveriges bagare och konditorer och Måleriföretagen i Sverige.
Förebild: Jag har nog ingen direkt förebild
Bästa beslutet just nu: Att riksdagen antog UTP-lagen som visar att våra folkvalda har koll.
– Vi har haft olika uppfattningar om hur den ska implementeras. Vi tycker att det blev bra och jag är övertygad om att den nya lagen kommer stärka branschens konkurrenskraft och gynna alla i slutändan. Det ska vara sjyssta villkor för samtliga och en bättre fördelning av risktagandet än idag. Vill man ha en livskraftig svensk primär- och livsmedelsproduktion måste vi ha en balanserad livsmedelskedja och en sund livsmedelsbransch med god lönsamhet i alla delar, annars funkar det inte.
Även om åsikterna om UTP skilts åt tycker Björn Hellman att samarbetet mellan dagligvaruhandeln och livsmedelsproducenterna fungerat över förväntan och att de stora kedjorna sett till att lyfta upp även mindre aktörer.
– Man ska ge stort cred till dagligvarukedjornas snabbspår tycker jag. Fördelen för de små företagen är att de är skickliga på att ställa om, men har man en stor kund inom till exempel besöksindustrin, som i princip stängde ner över en natt, så blir läget snabbt allvarligt.
Mycket av arbetet som Livsmedelsföretagen ägnar sig åt är långsiktigt och ständigt pågående, vilket enligt Björn Hellman har många fördelar, men även baksidor.
– I det tysta arbetar våra medlemmar hårt med att hela tiden erbjuda hälsosamma och hållbart producerade livsmedel. Företagen minskar både salt och socker, tillsätter mer fullkorn och reducerar matsvinn kontinuerligt. Men tyvärr får man inte marknadsföra små förändringar av salthalt, samtidigt som man heller inte kan sänka för mycket för då hinner inte konsumenterna med att förändra sina smakpreferenser och då säljer man helt enkelt inte längre. Sen kan vi också själva bli bättre på att kommunicera hur vi arbetar. Men jag kan tycka att hela sektorn får oförtjänt mycket kritik ibland, trots att både folkhälsofrågan och hållbarhetsutmaningar står högst upp på agendan hos våra företag, säger han.
Sedan 2017 tog riksdagen beslut om den nationella livsmedelsstrategin som sedan dess hyllats, kritiserats, utvecklats och förändrats. På det hela taget anser Björn Hellman dock att strategin har varit positiv för branschen och att det lett till ett större intresse för svenskt livsmedelsproduktion bland svenska politiker.
– Jag är otroligt tacksam över att politiken tagit beslut om att satsa på livsmedelsindustrin vilket bland annat lett till forskningsinitiativet Sweden Food Arena och generellt sett mer alerta politiker. Det negativa skulle jag säga är att det fortfarande är lite för mycket snack och lite för lite verkstad. Jag skulle exempelvis vilja se mer arbete med att minska det regelkrångel som många företag, stora som små, tampas med dagligen.
Finns det ingen risk att man förlorar på livsmedelssäkerhet då?
– Nej det tror jag inte. Det finns mycket administrativa saker som kan ändras som till exempel inspektionerna. Det är ett problem att miljöinspektionerna skiljer sig åt från kommun och kommun, det är direkt rättsosäkert.
Ett viktigt mål inom livsmedelsstrategin är en ökning av den svenska livsmedelsproduktionen och som en del i detta ingår även ökad export vilket har blivit en allt större fråga för både små och stora livsmedelsföretag i Sverige.
– Vi producerar högkvalitativ och hållbar mat och dryck i Sverige, men den inhemska marknaden är en liten och kapacitetsutnyttjandet är lågt, så potentialen för svensk livsmedelsexport är enorm. Fördelarna för branschen är att man får skalfördelar när man ger sig ut på exportmarknaden och i händelse av kris går det att öka livsmedelskapaciteten i Sverige, säger Björn Hellman.
Hur gör man för att öka exporten?
– Det finns mycket man kan göra men om jag ska man välja en sak så är det att ha personal på plats ute i världen. Irland, som är ungefär hälften så stort som Sverige, har 50 personer som jobbar heltid med att irländsk mat och dryck ska synas utomlands. Sverige har fem personer. Sen känner jag personligen en frustration över att svenska beskickningar inte serverar svensk mat. Det är en liten sak, men samtidigt en viktig symbolfråga – ska vi lyfta den svenska maten så bör den vara en given del av den svenska diplomatin också.
1. Vad har du fokuserat på hittills?
Mitt honnörsord, medlemsnytta. Att helt enkelt jobba med det som gynnar våra medlemsföretag och att ständigt ha detta som utgångspunkt för vad vi ska fokusera vårt arbete på.
2. Vad är viktigast just nu?
Implementeringen av UTP-lagstiftningen från att den träder i kraft den 1 november. Sen är det viktigt med den svenska exporten, vi har hög kvalitet och konkurrensfördelar men får ut för lite. Även hållbarheten är oerhört viktig. Vi ligger i framkant i Sverige men man får inte växla ner eller tro att vi är klara.
3. Vad händer inom 5 år?
Jag tror att vi kommer komma ännu längre inom hållbarhet. Det blir inte en enda stor förändring men det är tusentals små steg som tas varje dag inom sektorn. Ta till exempel Scans falukorv som bytt till ett bättre plastalternativ. Vi hoppas också på ökad export. Vi har fått ett bättre stöd av regeringen men vi kan få så mycket mer att hända. Vi kommer säkert se en hel drös med nya spännande livsmedelsföretag, förhoppningsvis både ett och två nya Oatlys.