Flygaska har använts länge som ersättning för cement i betong. Nu inleds inom kort montering av betongelement i en bostadsfastighet där cement ersätts med aska från spannmålsskal. Foto: David Krantz/Byggvesta

I dag står cement för merparten av betongens miljöpåverkan. Det brukar talas om ungefär 60 procent av betongproduktionens utsläpp. Byggbranschen jobbar dock hårt för att minska sitt klimatavtryck, inte minst har mycket fokus hamnat på betongen och då inte minst på alternativ till cement.

På senare tid har masugnsslagg betraktats som ett allt mer intressant alternativ. Ett betydligt mer beprövat inslag är flygaska som avskiljs vid rökgasrening vid i första hand kraft- och värmeverk. Eftersom askan kan innehålla gifter och tungmetaller som fanns i det ursprungliga bränslet innebär det dock att i princip enbart aska från kolpulvereldade anläggningar som hanteras enligt vissa givna förutsättningar används.

Tekniken är dock väl beprövad, exempelvis i Polen var det vanligt redan för 40-50 år sedan att betongstationer byggdes i direkt anslutning till värmeverk för att ha flygaskan lätt tillgänglig utan långa transporter.

Nu lanserar Byggvesta tillsammans med forskningsinstitutet Rise och betongtillverkaren Strängbetong ett nytt alternativ – aska från spannmålsskal.

– Vi har lyckats halvera cementmängden som krävs i prefabricerad betong genom att använda spill från jordbruket. Jordbruksrester, såsom havreskal eller risskal, används vanligtvis som biobränsle för att skapa fjärrvärme. Nu tar vi till vara askan som blir kvar från värmekraftverken, med viss efterbehandling, och använder den i betongproduktion så att den inte går till spillo, säger Bill Ögren, affärschef på Byggvesta.

Enligt företaget räcker det med att tillsätta en liten del aska (omkring en åttondel) till betongen för att skapa industriell betong med ett hälften så stort klimatavtryck som traditionell betong – dessutom med bibehållen hållfasthet. Resten av betongen fylls ut med ballast i stället för cement.

Enligt planerna ska Byggvesta montera de första betongelementen med inslag av jordbruksrester i en bostadsfastighet i området Sege Park i Malmö redan nu i november.

– Fastighetsägare och kommuner bör vara beredda på att investera och inledningsvis betala lite mer för den här typen av betong, men över tid förväntas prisskillnaden mellan den hållbara betongen och vanlig betong vara marginell, säger Bill Ögren.