Extrema kostnadsökningar för livsmedelsproducenter
– Under mina tolv år som chefekonom för Livsmedelsföretagen har jag aldrig sett något liknande, och jag vet faktiskt inte hur långt tillbaka man skulle behöva gå för att hitta något som ens kommer i närheten. Det som tidigare var en perfekt storm har nu utvecklats till en perfekt superstorm, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen i en kommentar.
Livsmedelsföretagen skulle i vanlig ordning släppa sitt konjunkturbrev för kvartalet i mars men valde på grund av det extraordinära läget att släppa en extra kostnadsrapport baserad på en medlemsenkät.
Indexvärdet för den de svenska livsmedelsproducenterna under Q4 hamnade enligt enkäten på 99 vilket är den högsta nivån som uppmätts av Livsmedelsföretagen och bara en enhet från maxvärdet 100 (där 50 är oförändrat). Nästintill samtliga medlemsföretag rapporterar om mycket stora kostnadsökningar.
Fram tills nu har det varit producenterna som främst tagit på sig kostnaderna men mycket tyder på att det förr eller senare kommer att bli tal om prishöjningar i konsumentledet.
– Det är en svår situation för alla parter där vi som producent under en längre period tagit en betydande del av kostnadsökningarna på egen hand i stället för att föra dem vidare till konsumentledet. Vi gör allt vi kan för att inte bidra till ökade konsumentpriser men det finns en gräns för hur mycket vi som företag kan svälja, säger Jonas Regnér, vd på Saltå Kvarn som är medlem i Livsmedelsföretagen.
Enligt Jonas Regnér står livsmedelsbranschen nu inför en permanentad kostnadsökning som det kommer att ta flera år att komma ur.
– Priserna kommer onekligen att höjas. Och det gäller väldigt mycket mer än livsmedel. Till exempel var IKEA tidigt ute och varnade för prisökningar om nio procent. När ett sådant bolag går ut och pratar prishöjningar är det allvar, säger han.
När de globala problemen med produktion och transport kommer att lösas är i nuläget högst osäkert men de flesta bedömare tror inte det kommer ske förrän först under andra halvåret 2022.
Samtidigt har vissa branscher drabbats extra hårt. Ölbryggerierna har till exempel sett en kraftig ökning i pris på kornmalt uppemot 50 procent då den kanadensiska skörden torkade bort samtidigt som priset på aluminium för burkar stigit kraftigt. Detta har skett samtidigt som Sverige tampats med en sällan skådad prishöjning på el.
– En illa genomtänkt och ännu sämre genomförd svensk elförsörjningspolitik har lagt grunden för en explosionsartad kostnadsutveckling. Och det här är en bister verklighet som både industri och hushåll kommer att få förhålla sig till under överskådlig tid, säger Carl Eckerdal.
I slutändan kan det rådande läget inte bara leda till ökade priser men även omfattande negativa konsekvenser för den svenska produktionen.
– Förutom att de extrema kostnadsökningarna påverkar viljan och förmågan att satsa och investera generellt i lantbruket, så finns det också en risk att investeringarna i hållbara, klimatvänligare metoder stannar upp. Sammantaget ser vi en risk vad gäller den långsiktiga tillgången på svenskt kött och därmed en negativ inverkan på den inhemska livsmedelsproduktionen, säger Lars Appelqvist, vd på HK Scan Sverige.
