Höga halter PFAS i svenska kräftor
Kräftsäsongen står för dörren men hur mycket av kräftor kan man äta ur ett hälsoperspektiv? Enligt tester utförda av Eurofin i Lidköping på uppdrag av nyhetsbyrån Testfakta blir det bara en handfull. Om du äter svenska kräftor.
I Eurofins test så undersöktes 8 svenska märken och dessa hade PFAS-värden långt över de utländska även om variationen var stor. Högsta halten låg på §4 062 nanogram (ng) per kilo och den lägsta låg på 20 ng/kg. De utländska kräftorna låg istället på runt 100 ng/kg.
Det finns inget gränsvärde för PFAS i livsmedel men det finns ett riktvärde för intag per kilo kroppsvikt och vecka och enligt Testfaktas uträkningar skulle det innebära att den som vill äta rätt mängd kräftor endast skulle kunna äta 3 till 5 svenska kräftor i veckan.
– I praktiken bör man alltså enligt EFSA riktvärde inte äta mer än en handfull svenska kräftor på skivan. Det är ett resultat som manar till eftertanke, säger Torbjörn Synnerdahl, projektansvarig på Eurofins till Testfakta.
Då samtliga kräftor uppges vara vildfångade i sina respektive geografiska miljöer kan det tyda på att svenska vattendrag är mer förorenade.
– Stämmer uppgifterna från producenterna pekar det på att svensk miljö är mer förorenad än de andra miljöerna där det finns vilda kräftor, säger Åke Bergman, professor emeritus i miljökemi vid Stockholms universitet.
PFAF är ett samlingsnamn för en grupp kemikalier som återfinns i en rad olika produkter som stekpannor, regnkläder och kosmetika. Även om många ämnen inte testats ur ett hälsoperspektiv har PFAS kopplats samman med sämre immunförsvar hos barn, leverskador och sköldkörtelrubbningar. De mest kända ämnena, PFOS och PFOA har även misstänkts vara cancerframkallande.
