23948sdkhjf

Instabila råvarupriser - men ingen matkris

Råvarupriserna på flera viktiga grödor blir allt högre. I somras gick priset på majs och vete upp med 25 procent och soja steg med 17 procent.
Både soja och majs har aldrig varit så dyrt som nu. Fortsätter det så här kan det komma att drabba inte bara livsmedelsproducenterna i Sverige utan även konsumenterna. Inte bara viktiga spannmål stiger i pris utan även priset på citrusfrukter går upp. Det enda som ligger kvar på en någorlunda hyfsad nivå är rispriset. Tack vare vår starka krona har de stigande råvarupriserna ännu inte slagit igenom fullt ut hos de svenska matproducenterna. Men om råvarupriserna håller i sig kommer ett större genomslag för producenterna att ske om ungefär ett halvår och på sikt kan prisökningen att drabba konsumenterna.

Sämre än väntat
Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbarometer räknar sextio procent av producenterna med att kostnaderna kommer att öka något eller väsentligt det närmaste halvåret.

– Priserna på livsmedelsråvaror har skenat de senaste veckorna, så risken finns att det kommer bli ännu större kostnadsökningar än vad livsmedelsföretagen räknat med. För svenska producenter är det nionde kvartalet i följd som kostnaderna för inköp av råvaror ökar. Hittills har prisökningarna berott på den senaste tidens torka i USA. Men enligt experter på FAO (Food and Agriculture Organization) handlar det ännu inte om en regelrätt livsmedelskris som under situationen 2007/2008, bland annat för att de globala ris- och vetelagren är större än då. Men också för att priset på ris - som är en viktig basföda för en mycket stor del av jordens befolkning - faktiskt är stabilt, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen i ett pressmeddelande.

Ingen matkris än
Dessutom har ingen befolkning, i något land, ännu börjat panikköpa importerad mat på grund av rädsla för exportförbund. Detta hände under krisåren 2007/2008. Och nu - i motsats till då – är tillväxten svag vilket gör att efterfrågan inte driver upp priserna ytterligare.Utsatta länder har lärt sig läxan från krisåren och blivit bättre dels på att samarbeta politiskt med andra länder och dels bättre på att skydda sig inom landet genom att förbättra sociala skyddsnät som skolmåltider och offentliga arbetsprogram.Någon regelrätt global matkris är alltså inte att vänta enligt FAOs experter men det är en rad faktorer som påverkar priserna och fortsätter att skapa en instabil råvarumarknad. Ett skäl är att experter förväntar sig att extrema väder kommer bli vanligare under kommande år, och detta kommer att ha negativ inverkan på växtodlingen. En annan orsak är att det kommer att bli ökad efterfråga på livsmedel från konsumenterna i snabbt växande tillväxtländer. Samtidigt är ökningen av biobränslen också en faktor. Att själva befolkningen ökar, spelar också in.

Bra för inhemsk produktion
Men höga råvarupriser behöver inte betyda höga livsmedelspriser för oss i Sverige. Höga livsmedelspriser är ett problem i första hand för fattiga länder som måste importera en massa mat för att föda sin befolkning. Länderna kommer också att vara sårbara om de redan har hög inflation, begränsade valutareserver och om deras lokala valuta försvagas gentemot den amerikanska dollarn. Här i Sverige är vi inte lika beroende av råvaruimporten eftersom vi producerar så mycket spannmål och andra grödor själva. Dessutom har vi också en mycket stark krona.För de svenska spannmålsodlarna innebär ökade världsmarknadspriser en välkommen möjlighet till ökade intäkter. Mat- och dryckesproducenterna har däremot inget att vinna på ökade råvarupriser.

– Om rationaliseringarna inom livsmedelsindustrin fortsätter i samma takt som de gjort sedan krisåret 2007 kan det innebära att ett par procent av branschens 56 000 sysselsatta tvingas lämna sina jobb i år, säger Carl Eckerdal i meddelandet.

Köpa oss ur krisen
Här i Sverige har vi länge haft förmånen av att ha hyfsat låga priser i förhållande till vad vi har i inkomst. Kort sagt är maten relativt billig. Men för att den ska fortsätta att vara det krävs stabilare råvarupriser så att de inhemska livsmedelsproducenterna inte själva måste höja priset för att täcka sina kostnader.

– Dessutom behöver vi konsumera mer och så måste vi öka vår betalningsvilja. Fortfarande är det så att nio av tio väljer den billiga varan framför den lite dyrare och bättre. Vi kan inte bara gå på den billiga linjen längre för det ger avtryck hela vägen i producentledet med en utslagning av inhemsk produktion som följd. Ett växande globalt välstånd ger en ökad efterfrågan på på livsmedel. Någonstans når vi en punkt där det blir allt svårare att hålla jämna steg med med en växande global aptit, alltså fler munnar att mätta. Då kommer pressen att öka på på priserna över hela världen, Sverige inte undantaget, säger Carl Eckerdal.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078