Livsmedelsbranschen måste digitalisera nu
Av Cirka 130 deltagare hade sökt sig till Svenska Mässan i Göteborg för att lyssna på föredrag om allt från vilken lagstiftning som styr förpackningar i livsmedelsbranschen till företag som utvecklat ny teknik för att fritera utan olja.
Flera talare lyfte det faktum att livsmedelsindustrin inte nämns när det talas om de viktigaste industribranscherna i Sverige, det är mer fokus på stål, skogen eller kanske life science. För att bli en viktigare sektor krävs innovation och forskning, både för nya produkter men även för att utveckla de industriella processerna. Därför startade Sweden Food Arena 2018.
— Det är något helt unikt där vi samlat hela näringen för att svara på hur vi kan samverka för att skapa något nytt, förklarade Marie Gidlund verksamhetsledare för Sweden Food Arena.
Inom arenan har de tagit fram tre fokusområden: cirkulär mat, hälsa och smak samt digitalisering och automation och inom dessa har de tagit fram ett antal mål att arbeta mot de närmsta åren.
Marie hoppas också att arenan tillsammans ska kunna ta fram en nationell forskningsagenda som utgångspunkt för framtida forskning, kanske redan nästa år.
Marie Gidlund är verksamhetsledare för Sweden Food Arena som fokuserar på innovationer inom livsmedelsbranschen. Foto: Martin Wänerholm
Även om branschen har en bit kvar så menade talarna att det fanns en stor potential där bland annat startupföretag kan spela en viktig roll.
— Sverige är som en oslipad diamant. Vi har en stark startup-scen och det gäller att skala upp dessa nu. Det är en stor utmaning, sa Marie.
En del i utmaningen är att göra detta på ett lönsamt sätt.
— Är man inte lönsam har man inte råd att vara innovativ.
En representant för några av de startup-företag som var på plats var Ebba Fröling, Business Operations Manager för företaget Mycorena som har utvecklat en ny livsmedelsprocess.
— Vi skapar veganprotein från oanvända vegetabiliska rester i livsmedelsproduktionen, förklarade Ebba.
Mycorena använder en fermenteringsprocess med jästsvampar. Processen får anpassas efter vilken typ av restprodukter som ska användas. Efter att fermenteringen startat tar det cirka 48 timmar för svamparna att konsumera cirka 95 procent av näringen i det tillgängliga materialet och omvandla detta till en protein- och fiberrik massa som avskiljs från kvarvarande vätska och vidareförädlas. Just nu bygger de en pilotanläggning i Värmland med en 10 m3 bioreaktor. Denna kommer vara klar 2020. Bolaget har även en mindre anläggning idag där de gör prover till intresserade potentiella kunder. Tanken är inte att skapa en egen större produktionsanläggning utan att sälja tekniken till intresserade.
— Vi kommer inte sälja produkten själva utan vi skapar team med livsmedelstillverkare i Sverige och Europa som är intresserade och fixar tekniken så att de kan använda den på sina siter, sa Ebba.
Ebba Fröling, från företaget Mycorena som tillverkar veganprotein från oanvända vegetabiliska rester i livsmedelsproduktionen. Foto: Martin Wänerholm
Många av de innovationer som kommer fram skapas först i liten skala.
— Många av utmaningarna handlar om att skala upp och få lönsamhet. Där är automation och digitalisering nyckel, sa Tomas Lagerberg Global Technology Manager inom livsmedelsområdet hos ABB.
Han talade om detta var viktig i allt från livsmedelsproduktionen till försäljningsledet. Enligt honom befinner vi oss mitt i den digitala omvandlingen, det räcker ju med att titta på hur vi agerar privat, men att det inom livsmedelsindustrin finns mycket mer att göra. Han nämnde bland annat användandet av AI eller dataanalys av stora mängder data. Han menade samtidigt att för att hamna rätt gäller det att ha användaren i fokus och relevant kunskap om branschen.
— Kostnaderna för teknologin fortsätter nedåt och vi har möjlighet samla in stora mängder data. Men det är värdelöst om vi inte omvandlar det till kunskap att agera på, antingen automatiskt eller som ett stöd till människorna, berättade Tomas.
Flera av de andra talarna ansåg också att digitaliseringen var viktigt men samtidigt en utmaning för branschen att hitta rätt kompetens för de nya sätten att arbeta. Tomas menade att dagens arbetsgivare måste anpassa sig till att framtidens medarbetare är de som växer upp idag och har ett helt annat förhållningsätt till teknik, där surfplattor och smarta telefoner är en del av deras liv redan från småbarnsåren. Han hade ett tydligt budskap till branschen.
— Vänta inte, för dina medtävlare väntar inte. Det är dags att börja nu.
Tomas Lagerberg berättade vad digitalisering egentligen innebär och hur livsmedelsindustrin kan dra nytta av det. Foto: Martin Wänerholm
För de inom branschen som vill utvecklas berättade företrädare för Vinnova, Formas och Tillväxtverket att det finns goda möjligheter att söka finansiering till exempel genom automatiseringscheckar från Tillväxtverket eller genom att delta i forskningsprojekt som finansieras av Vinnova eller Formas.
— Det är inte jättestort söktryck på de forskningsutlysningar som finns inom livsmedelsområdet, sa Joanna Franzen, Vinnova.
En del av de som deltog under dagen menade att det var omständligt att söka pengar till exempel från EU:s fonder.
— Man behöver lägga en del tid men det finns stöd och hjälp att få. Det finns ett virtuellt supportkontor som hjälper företag söka pengar från forskningsprogram i EU. Vi ordnar även skrivarstugor runt om i landet för att man ska veta hur man ska skriva, sa Ellen Mildaeus från Tillväxtverket.
