Gödsel-krisen ett rejält hot: ”Bågen har spänts hårt”
Fri Köpenskap har i flera artiklar belyst hur nedläggningen och framför allt oviljan att satsa på ny kärnkraft i Europa lett till ett stort beroende av rysk naturgas. Gasberoendet har inte bara finansierat den ryska krigskassan och orsakat stor skada för svenska företag och privatpersoner under vintern utan ligger också som ett ständigt hot och påtryckningsmedel mot hela EU.
Men Ryssland använder också andra potentiellt mycket farliga påtryckningsmedel. Mat är ett sådant. Inte bara är Ryssland och Ukraina stora exportörer av spannmål utan också gödningsmedel samt gas och råvaror som krävs för framställning av dessa.
Utan gödningsmedel minskar skörden med 50 procent och en brist på detta skapar stora bekymmer i världen. Som en konsekvens av kriget har priset på gödningsmedel skenat och det blev knappast bättre när en missil skickades rakt in i den norska gödseljätten Yaras kontor i Ukraina. Eller när de höga gaspriserna tillfälligt tvingade samma företag att stoppa produktionen på sina anläggningar i italienska Ferrara och franska Le Havre.
– Du kan också lägga till att Kina nyligen ströp sin export av gödningsmedlet Urea som är världens största kväveform, säger Johannes Åkerblom, växtodlingschef hos Lantmännen.
Han är oroad över utvecklingen kring gödsel – även om tillräckligt med gödsel redan är upphandlat för att täcka de svenska böndernas odlingssäsong.
– Det gödsel som vi i Sverige använder i år körs i stor utsträckning ut nu i dagarna så det mesta finns redan på lager. För odlingssäsongen 2023 är det däremot mycket mer osäkert, säger han.
Beroendet av Ryssland är stort när det gäller gödsel, menar han.
– Man kan säga att det är tredelat i form av energi, råvaror och färdig produkt. Nästan 20 procent av gödseln som används i Sverige produceras i Ryssland och sedan är beroendet av den ryska gasen stor i de europeiska gödselfabrikerna. Därutöver behövs råvaror som fosfor och Kalium i framställningen av gödsel och där är både Ryssland och Belarus viktiga exportörer.
Han tror inte heller att de svenska bönderna kommer att bli utan gödsel nästa säsong även om den redan pressade branschen kan drabbas av ännu tuffare kostnadsökningar. De hårdaste effekterna tros drabba fattigare länder. Många länder i Mellanöstern och Nordafrika är redan som det är beroende av spannmålsleveranser från Ukraina och några exempel på pågående livsmedelskriser i världen är exempelvis i Jemen där 75 procent av befolkningen under 2021 var i behov av hjälp för att överleva. Andra exempel där svält och undernäring är ett faktum är enligt Rädda Barnen Afghanistan, Burkina Faso, Kongo, Etiopien, Mali, Niger, Nigeria, Somalia, Sydsudan, Sudan, Syrien och Venezuela.
– Jag tror att Europa och Sverige ur ett världsperspektiv befinner sig i den del av världen som kommer att klara av att betala, även om priserna ökar rejält.
Om kriget blir långvarigt, gasen stryps ytterligare eller om kriget utvidgar sig blir effekterna så klart mer kännbara.
Tror du att det här kan innebära global svält?
– Jag vet inte om jag vill ta de orden i min mun men jag tror att det kommer att påverka hela det globala livsmedelssystemet.
Mycket beror förstås också på vad vädergudarna har att erbjuda. Om det blir ett nytt torrår som exempelvis 2018 blir problemen desto större.
– Bågen har spänts väldigt hårt på gårdsnivå med stora kostnader nedplöjda i årets odlingssäsong på grund av höga priser för insatsvaror.
Branscher som tros drabbas extra hårt är exempelvis spannmålstung animalieproduktion som gris-, kyckling- och äggproducenter.
– Där kommer vi sannolikt få se betydligt högre produktpriser för att kompensera kostnadsökningarna som drabbat animalieproducenterna.